Festen är över

LÄS MER: Ränteläget får inte fler att amortera.

I veckan presenterar alla fyra storbanker sina resultat för årets andra kvartal. Trots den europeiska oron väntas de svenska bankerna stå relativt stabila. Samtidigt är omfattande förändringar av tillsynsregelverket för bankerna en källa till osäkerhet för placerare.

Nya stramare regler betyder högre kostnader för bankerna. Inte minst SEB, som är först ut med att presentera sin rapport på måndag, har press på sig att visa att banken kan hantera kostnader i förhållande till intäkter.

För att minska risken för nya bankkriser står hela Europas banksektor inför högre krav på kapital och likviditet, men den svenska regeringen vill att ribban ska ligga än högre för de svenska bankerna. De fyra storbankerna klarar redan att visa upp ett kärnprimärkapital på minst 10 procent, vilket är det svenska minimikravet från och med 2013.

Mer osäkert är utfallet av potentiellt nya regler gällande utlåning till bostadsköp.

Finansinspektionen och Riksbanken anser att bankerna bör sätta av mer kapital för utlåningen till bolån. Finansinspektionen skulle före sommaren ha presenterat ett förslag med högre så kallade riskvikter på bolån men den tidsplanen har skjutits fram. För att rusta sig för kommande förändringar har bankerna under en längre tid arbetat med att minska kostnader och strävat efter höjda marginaler.

LÄS MER: Nya låneregler miljardsmäll för storbanker.

– Bankerna strävar efter att öka sin produktivitet, i vissa fall också skära sina kostnader i absoluta tal. Naturligtvis strävar de också efter att höja sin marginal på såväl bolån som företagskrediter, bland annat för att bättre spegla riskerna i utlåningen, säger Mats Anderson, bankanalytiker på Cheuvreux.

Bankernas metoder för att skjuta över de högre kostnaderna på kunderna har diskuterats. SvD Näringslivs räntekarta har gett ökad transparens kring bolåneräntor men fortfarande finns det ingen gemensam modell för bankerna att redovisa vilka marginaler som de ligger på. Klart är att bolån med kort bindningstid har blivit dyrare under den senaste tiden.

– Som en följd av högre kostnader har bankerna höjt bolånemarginalerna under en lång tid men jag tror att marginalökningen är på väg att stabiliseras nu, säger Mats Anderson.

Han tror också att bankerna kommer att visa upp hyfsade resultat även för andra kvartalet. När tre av de fyra storbankerna redovisade sina bokslut för 2011 blev det rejäla lyft för alla utom Nordea, men från låga nivåer 2010. Enligt SvD:s tidigare beräkningar har de fyra storbankerna under de senaste fyra åren sammanlagt kammat hem vinster på över 200 miljarder kronor.

Också det första kvartalet 2012 började stabilt för bankerna och dess aktieägare. Drivande bakom vinstsiffrorna finns ett ökat räntenetto, särskilt på senare tid. Det vill säga att bankerna har ökat marginalen mellan in- och utlåning, men det nettot väntas nu stabiliseras.

Andreas Håkansson, bankanalytiker på Exane BNP Paribas, ser en kraftig avmattning för den svenska banksektorn. Han spår att veckans rapporter kommer visa en minskad rörelse i de svenska bankerna, framför allt på grund av en minskad efterfrågan.

– Bankerna hade nog gärna lånat ut mer om det funnits intresse men företag har visat upp en låg tillväxt under en längre tid och det blir inte bättre med den låga tillväxt som vi ser i Europa, säger Andreas Håkansson.

LÄS MER: Bästa banken riskerar störst smäll.

Se mer här:

Cred & Källa: Festen är över