Skuldkrisen spökar i rapporterna

Med mössan i hand tvingades Deutsche bank och schweiziska UBS tidigare i veckan rapportera halvårsresultat som understeg både marknaden och ägarnas förväntningar. På fredagen ställdes ytterligare en storbanksduo inför skranket: fransk-belgiska Dexia och Royal bank och Scotland (RBS).

Och det är inte bara de dåliga resultaten som slår hårt mot bankerna i Storbritannien. Den omdiskuterade Liborskandalen, som både banken HSBC och Royal bank of Scotland ska ha spelat med i, gör nu att förtroendet för bankväsendets i Storbritannien naggas i kanten. Flera medier rapporterade på fredagen att landets regering nu diskuterar att ta över hela RBS som en följd av att banken länge har varit ovillig att låna ut pengar till det brittiska näringslivet.

RBS, som ägs av den brittiska staten till 82 procent, gjorde en rörelsevinst på 1,8 miljarder pund, eller 19,3 miljarder kronor för första halvåret. Det kan jämföras med resultatet på två miljarder pund förra året vid samma period, skriver TT.

Dexia redovisade å sin sida en förlust efter skatt på 1,2 miljarder kronor, ett resultat som fick börsen i Paris att handelsstoppa aktien på fredagsförmiddagen.

När SvD Näringsliv ringer runt till några experter på ämnet går meningarna isär kring vad de svaga resultaten beror på. Klart är dock att det är effekterna av skuldkrisen i Europa som ställer till det för bankerna, hävdar de.

Mats Anderson, bankanalytiker på Cheuvreux, menar att nedgången beror på att det handlas för lite på den europeiska kapitalmarknaden, vilket i sin tur är en reaktion på den politiska osäkerheten i regionen.

– Det här är en fråga om att kapitalmarknadsrelaterade verksamheter i bankerna går dåligt. Det är en generellt låg aktivitet som gör att man har problem att täcka sina kostnader. Det som styr det här är de ekonomiska problemen i Europa som de politiska beslutsfattarna brottas med.

Pehr Wissén, chef för institutet för finansforskning, är även han inne på förklarningen att bankerna får svårt att leverera starka resultat när eurozonen befinner sig i kris, men menar att problemet även finns på kundsidan.

– Bankerna är ju en spegelbild av hur ekonomierna går: det är mindre affärsvolymer, fler konkurser i Sydeuropa vilket i sin tur ger förluster för bankerna. Sedan har kunderna heller inte råd att betala lika mycket som förr vilket ger dålig volymtillväxt och dåliga marginaler.

Han tror även att bankerna har tagit mycket stryk på grund av sina statsobligationsinnehav.

– Europeiska banker, framför allt de i södra Europa, har solidariskt utan att egentligen tänka sig för köpt den egna nationens statsobligationer i stor skala. Där finns det säkert stora förluster även där, säger Pehr Wissén.

Vad gäller de svenska bankerna så menar experterna som SvD Näringsliv talat med att det fortfarande inte fara på taket. Enligt Mats Anderson är de svenska bankerna förhållandevis stabila då de inte har lika mycket verksamhet på den europeiska kapitalmarknaden.

– Kasten i de svenska bankerna är mindre än i de kontinentaleuropeiska eftersom att de har en mer stabil situation, men givetvis påverkas även de av sentimentsförändringar runt bankaktierna i Europa. De följer med i kursrörelserna även om slagen inte är lika häftiga, säger han.

Läs mer:

Cred & Källa: Skuldkrisen spökar i rapporterna


Publicerat

i

av

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *