Regeringen ökar Försvarsmaktens anslag med 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt med 200 miljoner efterföljande år, skriver regeringsalliansens partiledare på Brännpunkt.
Enligt regeringen ska det nya systemet vara i drift i Sverige från och med 2023 och minst 20 år framåt.
Tanken med partnerskapet med Schweiz är att göra så att systemet blir kostnadseffektivt. Alternativet, att köpa in utländska flygplan, har analyserats men sett ur flera aspekter blir den nya generationen av Jas Gripen mest effektivt, uppger regeringen.
– Överenskommelsen med Schweiz har varit en förutsättning. Ska vi gå vidare med nästa generations Gripen behöver vi en partner så att vi kan dela kostnader, säger Karin Enström till SvD.
Totalkostnaden uppges bli tre miljarder per år under en trettioårsperiod. Två miljarder extra kommer att skjutas till under kommande tio år.
Kommer de två miljarderna att göra någon egentlig skillnad för det här?
– När man tittar på ett helt system som handlar om anskaffning, drift och vidmakthållande så är det svårt att göra en totalkostnadsbedömning. Men vi kan se att det kommer att kosta ungeför tre miljarder per år. Det har Försvarsmakten redan avsatt medel till. Tillsammans med det vi nu skjuter till så kommer det här att fungera, säger Enström.
Hur fördelningen med Schweiz kommer att se ut kan Enström inte säga något om.
– Detaljerna kommer vi att återkomma till. Men det är naturligtvis så att vi betalar motsvarande delar; vi delar på kostnaderna men de ska ju ha färre plan.
Det finns en oro från flera håll att det här kommer att gå ut över andra verksamheter inom försvaret. Bland annat sade ÖB Sverker Göranson så sent som i somras att försvaret med oförändrad ekonomi på sikt måste välja bort hela eller delar av organisationen: marinen, flygvapnet eller armén.
Karin Enström tycker trots det att regeringen funnit en bra lösning:
– Med de medel som Försvarsmakten redan har avsatt, tillsammans med det vi skjuter till, ser vi att risken för undanträngningseffekter är liten. Sen är det viktigt att ha en ekonomi i balans för försvaret. Att uppgifter och resurser stämmer överens. De frågorna återkommer vi ständigt till.
90 miljarder kronor är mycket pengar. Behöver vi egentligen de här planen?
– Man ska sätta kostnaderna i proportion. Vi lägger i dag ungefär 40 miljarder kronor per år på Försvarsmakten i dag. Ungefär 40 procent av det går anskaffning och vidmakthållande av materiel. Tre miljarder per år i förhållande till den totala budgeten blir en rimlig fördelning.
Regeringen har tidigare tillsatt en Luftförsvarsutredning vars uppgift är att sia hur hur framtidens luftförsvar ska se ut efter 2040. Försvarsberedningen har därtill fått i uppdrag att göra en omvärldsanalys för att därefter presentera en försvarspolitisk rapport rörande inriktningen på försvaret efter 2015.
Karin Enström ser dock ingen anledning att invänta 2015 innan man sluter en uppgörelse med annat land.
– Vi har nu ett tillfälle att gå tillsammans med en partner, vi har också ett behov som Försvarmakten har uttryckt väldigt tydligt. Vi har ett tydligt mandat från riksdagen. Och vi kommer att ha ett behov av ett stridsflyg i framtiden.
– Att gå med ett annat land är en förutsättning för det här. Jag gör precis som Försvarsmakten bedömningen att vi kommer att ha behov av stridsflyg även i framtiden.
Kommer affären att bli av?
– Vi kommit väldigt långt. Vi har en avsiktsförklaring och en överenskommelse kring hur den fortsatta anskaffningen ska gå till. Sedan kommer ett antal milstolpar på vägen, men det finns en fast och uppriktig ambition från båda länderna. Vi ser att vi kommer att vinna på det här, Schweiz kommer att vinna på det här och våra skattebetalare kommer att vinna på det här för att vi delar på kostnaderna.
Försvaret skriver på sin hemsida att regeringens besked om en uppgradering av Jas är tillfredsställande. Dock vill Försvarsmakten invänta budgetpropositionen som kommer den 20 september innan man ger ytterligare kommentarer.
Se artikeln här:
Cred & Källa: Oklart vad Jas-köpet kostar för Sverige
Lämna ett svar