Vem är det som har taktpinnen i europeisk energipolitik?
– Det är EU som sitter vid ratten, EU ger förutsättningarna, men som i alla andra frågor så har du nationella krafter. Tysklands beslut att lägga ned kärnkraften skulle aldrig ha fattats av EU, men det är alltid en kamp om vem som bestämmer vad, säger Lars G Josefsson, bland annat aktuell som avgående ordförande i Tysk-Svenska handelskammaren.
Hur tycker du att Sverige ska passa in i pusslet?
– Sverige ska stå för frihandel inom elområdet, vilket naturligtvis är det rätta. Det ger de lägsta kostnaderna för alla.
Innebär internationaliseringen av elmarknaden att elektricitet blir en viktig exportvara för Sverige?
– Det kommer att bli en exportvara, och naturligtvis kommer det att ge exportinkomster. Samtidigt rekommenderar jag inte att Sverige bygger upp en elproduktion för att skicka iväg den. Att satsa på export vore fel ur aktiebolaget Sveriges synpunkt.
Vad innebär den gränslösa elmarknaden för den svenska industrins konkurrenskraft?
– Jag tror inte att det innebär så mycket, för under den tid vi kan överblicka kommer Sverige att ha ett lägre elpris än omvärlden på grund av vår tillgång till kärn- och vattenkraft. I Tyskland kommer elpriset i stället att gå upp. För den svenska industrin kommer det att vara en fördel.
Hur ser du på svensk energipolitik idag?
– Det finns flera krafter som agerar politiskt, och det har manifesterat sig i alliansens energiöverenskommelse där vi säger ja till en utbyggd kärnkraft, men bara på de ställen där den redan finns, det vill säga bara av företagen som redan finns där. Det har Jan Björklund kritiserat, medan Centerpartiet, som var på andra sidan, gick med på det här för att få en utbyggnad av vindkraften. Det blir som alltid en kompromiss som ingen är nöjd med, och där det inte är riktigt tydligt vad Sverige vill.
Vad skulle ditt recept vara?
– Det vore bättre att inte låsa in kärnkraften. Sen tror jag att resultatet kanske inte blir bra ändå, eftersom det i dagens marknadssituation är tveksamt om det går att få lönsamhet i det, men situationen kan vara annorlunda om ett antal år. Sen kan man naturligtvis fråga sig hur mycket vindkraft vi behöver i det här landet. Det finns en risk att vi bygger för mycket. På något sätt måste vi bestämma oss för om vi ska ha kvar kärnkraften eller inte, för ska den finnas kvar, vad ska vi då med all vindkraft till?
Läs mer här:
”Tysklands beslut skulle aldrig ha fattats av EU”
Lämna ett svar