”Valde hon den låten? Nej nej nej nej nej nej”

”När vi gräver guld i USA” är en gräslig låt.Gräslig. Gräslig. Gräslig. Det kanske inte är något fel på melodin.Som trudelutt betraktat fungerar den utmärkt.Men redan 1994 var dess sound så daterat att man, efter avslutad lyssning, behövde ringa hantverkare och göra ett stambyte i öronen.1994 släpptes hiphopklassikern ”Ready to die” med The Notorious B.I.G., Kurt Cobain tog livet av sig och Nirvana sa adjö med ”MTV Unplugged”, Oasis och Blur krigade om herraväldet över Storbritannien med skivorna ”Definitely maybe” och ”Parklife”, TLC blev världens tuffaste r’n’b-grupp med ”CrazySexyCool” och Johnny Cash gjorde det första albumet i sin ”American Recordings”-serie med producenten Rick Rubin. Bland annat.Det fanns rätt mycket som skulle hinna pippa öronen det året. Hur skulle konstellationen GES få komma till skott i den konkurrensen?Men det är klart – ”När vi gräver guld i USA” kan väl vara rätt underbar också.Sommaren 1994 blev låten, vare sig vi ville det eller inte, det självklara soundtracket till förbundskaptenen Tommy Svenssons träningsbyxor, Stefan Schwarz heroiska utvisning, frisparksvarianten, Ravellis räddning i slow motion till saxofonsolot i ”Jungleland” – allt det som kritade linjerna för ett VM-brons i fotboll.I det sammanhanget har ”När vi gräver guld i USA” en närmast mytologisk status. Men utanför den nostalgiska 94-bubblan försvinner det magiska skimret och blir dåligt fylleskrål på valfri skidort.Hen som mot förmodan – hemska, hemska tanke – skulle vilja tolka låten i ”Så mycket bättre” måste vara en vettvilling.Det var ett trevligt program om Orup. Musiken är en kulturskatt som åldrats betydligt bättre än de förtjusande kotlettfrisyrerna som kränkt farvattnen på hans huvud genom åren.När Orup även avslöjade en ”superhemlighet” och berättade att han, som sur tvåa, slog sönder Tommy Nilssons vinnartårta med ett paraply efter Melodifestivalen fick vi en svårslagen bild av hur farlig och spännande rocken var i Sverige 1989.Sedan, efter lite svamligt snömos om svensk utvandring, ställde sig en småkrasslig Amanda Jenssen sig upp och vägrade berätta vilken låt hon valt.Aj då… har hon… hon kan väl inte… jo, dårfinken gjorde verkligen ”När vi gräver guld i USA”, fast med ny och engelsk text.Jenssens mörka och storslagna och rejält omarbetade ”When we dig for gold in the USA” är en programseriens största överraskningar.Att det 20 år senare gick att göra en anständig P3-hit av GES måste betraktas som ett litet mirakel.

Fortsätt läsa:


Cred & Källa: ”Valde hon den låten?
Nej nej nej nej nej nej”


Publicerat

i

, , ,

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *