”Utlandsstudier stänger dörrar”

Många myndigheter, bland annat många ambassader, kräver att praktiken ska vara en poängberättigad del av den sökandes utbild­ning. Men få kursplaner vid utländska universitet innefattar praktik, skriver Henrik Blomqvist. Foto: Pontus Lundahl/TT

I slutändan är det myndigheterna själva som blir lidande.

Förlegade regler gör det i dagsläget svårt för utlandsstuderande svenskar att söka praktik vid svenska myndigheter. Vi på Swedish International Students & ­Alumni (Sisa) vill problematisera att utlands­studerande i onödan missgynnas på detta vis. Situationen är oförsvarbar såväl för utlands­studenterna själva som för samhället i stort.

Även om svenska myndigheter saknar enhetliga regler gällande praktik så hindrar ansökningskraven antingen direkt eller indirekt utlandsstuderande från att söka praktiktjänster. Vanligast är att myndigheterna uttryckligen föreskriver att den sökande måste vara inskriven vid ett svenskt universitet, var­igenom man medvetet väljer bort den stora grupp svenskar som förlägger sin högskoleutbildning utom­lands. Alternativt kräver myndigheterna (bland annat många ambassader) att praktiken ska vara en poängberättigad del av den sökandes utbild­ning och därför ge rätt till studiemedel. Detta ­mindre strikta krav grundar sig på premissen att praktiktjänster ofta är oavlönade. Så länge praktikanten får studiemedel undviker man således att diskriminera sökande med anledning av deras ­socioekonomiska bakgrund, vilket annars är risken vid oavlönade praktiker.

På papperet möjliggör detta även för utlandsstuderande att ansöka, men i själva verket är det få kursplaner vid utländska universitet som faktiskt innefattar praktik. Det är framför allt fallet i USA och Storbritannien, där en majoritet av de för när­varande cirka 30 000 utlandsstuderande svens­karna befinner sig. På så vis uppstår en gråzon som försvårar för utlandsstudenter att tillgodogöra sig viktiga yrkeserfarenheter som kan vara dem till nytta i arbetslivet och hjälpa dem in på den svenska arbetsmarknaden.

Även inom den privata sektorn förekommer samma typ av krav. Vi menar dock att frågan är särskilt ömmande vad gäller just myndigheter. Eftersom denna direkta och indirekta diskriminering av utlandsstuderande är statligt sanktionerad bidrar det till att skapa en vedertagen, negativ kultur kring synen på utlandsstudier och i förlängningen kring internationella erfarenheter i allmänhet. Detta är symtomatiskt för ett större problem. Tidigare i år (DN 22/8) belyste Sarah McPhee, styrelse­ordförande för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, hur stängd den svenska arbetsmarknaden är för utlands­födda, även om de har en examen från ett topprankat utländskt universitet. När inte ens utlands­studerande svenskar kan konkurrera på samma villkor som inhemska studenter kommer det knappast som någon överraskning. Reglerna för myndighetspraktik utgör följaktligen endast en del av en bredare svensk oförmåga att tillvarata internationell kompetens.

I slutändan är det myndigheterna själva som blir lidande. Om utlandsstuderandes erfarenheter och examina inte tas tillvara finns det risk för att fler utlandsstudenter väljer att stanna kvar i sina studie­länder efter avslutad examen eller söker sig till mer välkomnande arbetsmarknader. Därmed skulle Sverige gå miste om unik kompetens då dessa personer utöver en examen från ett välrenommerat universitet också har byggt upp viktiga internationella kontaktnät, fått erfarenhet av att anpassa sig till livet i ett nytt land och lärt sig navigera den byrå­krati som möter utvandrade svenskar och inter­nationella studenter i vardagen.

Den här typen av kompetens och initiativ­­förmåga är ovärderlig för både den offentliga och den ­privata sektorn för att de inte ska halka efter i den globala utvecklingen. ­Genom ett strikt praktik­regelverk väljer man emeller­tid att alienera dessa studenter och försvåra deras inträde på arbetsmarknaden, vilket går på tvärs mot Sveriges självbild som öppet och internationellt.

Vi på Swedish International Students & Alumni ­anser att strukturer och normer som missgynnar utlandsstuderande och därmed undervärderar inter­nationell kompetens måste undanröjas, både i det specifika fallet med myndighetspraktik såväl som mer generellt. Att systematiskt mota bort den internationella kompetens som finns försämrar på sikt Sveriges konkurrensförmåga i en allt mer global värld. Det är inte värdigt ett så innovationsrikt och framåtsträvande land.

Henrik Blomqvist

politiskt ansvarig, Swedish International Students & Alumni

Så kontaktar du SvD Debatt:

Redaktör: Carina Stensson
Biträdande redaktör: Carl-Johan Bilkenroth
Mejl: debatt@svd.se
Telefonnummer: 08-135149
Twitter: @SvDDebatt
Facebook: SvD Debatt

Läs mer:

Cred & Källa: ”Utlandsstudier stänger dörrar”


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *