USA laddar för ekonomisk kamp i Fjärran östern

USA planerar att styra om 60 procent av landets flott- och flygvapenresurser till Fjärran Östern före år 2020. Men i en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, framkommer att detta huvudsakligen inte sker som ett led i krigsförberedelser i regionen. Istället är det en stark markering från USA:s sida i syfte att möta ett allt mer ekonomiskt inflytelserikt Kina.

– Många som har tittat på frågan med återbalansering, USA:s återtagande av inflytande i Asien, har fokuserat på de säkerhetspolitiska bitarna i form av antalet örlogsfartyg och stridsflygplan som nu ska ombaseras mot Stilla havet. Men den absolut viktigaste delen de kommande månaderna och närmaste året är vad som sker ekonomiskt, säger Niklas H. Rossbach, säkerhetspolitisk forskare på FOI och författare till den nya rapporten ”Amerikanska prioriteringar i Fjärran Östern”.

Den centrala delen för USA är nu att förhandla fram, och senare ta ett kongressbeslut, om det nya frihandelsavtalet för regionen, ”The Trans-Pacific Partnership”, TPP. I korthet handlar det om ett regionalt frihandelsavtal som bland annat omfattar USA och flera länder i Stillahavsområdet, exempelvis Japan och Malaysia.

Och enligt Niklas H. Rossbach börjar det nu bli bråttom för USA att få till fördjupade relationer i Asien. Hittills har man haft tydliga bilaterala allianser med Japan, Sydkorea, Filippinerna, Thailand och Australien. Men nu stärks även banden med Indien, Singapore och Nya Zeeland.

– Det finns en dimension som är väldigt viktig för USA i Asien och det är när de om något år blir nettoexportör av LNG (flytande naturgas, red anm.) och då vill man komma igång och exportera till länder i Asien innan man får konkurrens från exempelvis Australien på området, säger Rossbach.

Men det finns fler skäl till att arbetet mellan USA och de asiatiska länderna har hög prioritet. Nästa år är det presidentval och klart är att Obama-administrationen vill få till handelsavtalet innan valet. Samtidigt kan det uppstå problem i den amerikanska kongressen.

– Obama vill ha ett klart avtal under sin period som en fjäder i hatten. Men det finns en liten risk att republikanerna missunnar honom det och bromsar avtalet trots att de normalt är positiva till frihandel, säger Rossbach.

Samtidigt finns det en viss samsyn mellan de politiska lägren i USA kring att den så kallade återbalanseringen i Asien är nödvändig. Obama-administrationen har bland annat framfört argumenten att USA har underinvesterat säkerhetspolitiskt i Stilla havs-regionen under lång tid, och av den anledningen tappat inflytande till Kina.

– När USA eftersträvar nya frihandelsavtal finns en mycket tydligare koppling till säkerhets- och geopolitik än vad vi i Europa förstår. Det finns en tydlig säkerhetspolitisk klangbotten i de ekonomiska samarbetena och det knyter länderna närmare varandra, säger Rossbach.

Och här finns det en viss koppling till USA:s förflyttning av stora militära resurser till Stillahavsregionen.

– För USA är det här något av en säkerhetspolitik 2.0 för Asien- och Stillahavsregionen. När de ställer upp och stärker andra länder med militär kraft och ökar sin egen närvaro hoppas de på att det underlättar för handel och regional tillväxt, säger Rossbach.

Enligt den nu aktuella FOI-rapporten ska USA:s satsningar i regionen ses som ett sätt för landet att säkerhetspolitiskt kunna hantera ett allt starkare och globalt betydelsefullt Kina. Men utan militär konfrontation.

Strategin är att göra det genom att bygga partnerskap och stärka allianser i regionen för att på så sätt kunna inkorporera Kina i systemet och inte isolera landet på samma sätt som gjordes med Sovjetunionen.

– Det är det moderna sättet att knyta länder i regionen till sig eftersom man inte kan göra på samma sätt som under kalla kriget. Man kan inte längre knyta upp länder formellt i bilaterala försvarsallianser mot ett gemensamt hot, säger Niklas H. Rossbach.

Se mer här:

Cred & Källa: USA laddar för ekonomisk kamp i Fjärran östern