Krisen i Grekland har en solklar vinnare – Tyskland. Sedan 2010 har tyska skattebetalare sparat nästan 1 000 miljarder kronor på grekernas problem. Även om Aten skulle ställa in sina betalningar, skulle tyska staten fortfarande gå med plus.
Den tyska Förbundsdagen debatterar det grekiska räddningspaketet den 17 juli i år. Parlamentet godkände sedan att påbörja nya förhandlingar med Grekland. Enligt det ekonomiska institutet IWH:s beräkningar har Tyskland sparat mellan 93 och 126 miljarder euro sedan 2010. Foto: Reynaldo Paganelli/AOP
Att prata om vinnare och förlorare när många människors liv försämrats så drastiskt som i Grekland kan verka hårt, men det är nästan svårt att låta bli när man ser siffrorna som ett antal forskare på det tyska ekonomiska institutet IWH kommit fram till. Deras beräkningar visar att sedan den grekiska krisen inleddes i början av 2010, så har Tyskland sparat runt 100 miljarder euro, eller drygt 960 miljarder kronor, på de senaste årens händelser.
Det handlar om räntan på tyska statsobligationer som fallit kraftigt under krisen. Tyska statspapper ses som en trygg hamn när det stormar, och för varje dålig nyhet som kommit från Aten, så har den tyska räntan gått ner. Har det tvärtom kommit goda nyheter från Grekland så har de tyska räntorna gått upp.
Ett tydligt exempel är från januari i år, när vänsterpopulistiska Syriza såg ut att gå mot en solklar seger i nyvalet, och den tyska tioårsräntan föll med 30 punkter på en dag. Eller som i somras när Syriza och premiärminister Alexis Tsipras först avbröt förhandlingarna med långivarna i den så kallade trojkan, EU, ECB och valutafonden IMF, och den tyska räntan föll. När grekerna återvände till förhandlingsbordet så steg priset på de tyska statsobligationerna igen.
Sammanlagt räknar ekonomerna på IWH med att den tyska räntan har legat i genomsnitt 3 procent lägre de senaste fem åren, än vad den hade gjort om krisen i Grekland aldrig brutit ut. Detta har inneburit stora besparingar för den tyska staten.
Nu är det förstås inte bara tyska räntor som fallit på grund av krisen. Även franska, amerikanska och inte minst svenska räntor har varit onormalt låga, delvis på grund av Grekland, men inget annat land har alltså tjänat lika mycket pengar som Tyskland, visar beräkningarna. Faktum är att även om det grekiska parlamentet i Aten skulle stoppa alla återbetalningar, eller få hela sin statsskuld avskriven (något som är osannolikt), så skulle tyskarna fortfarande inte gå back.
Även om tyska regeringen inte skulle få tillbaka en cent av vad den grekiska staten är skyldig ligger de alltså fortfarande på plus.
Tyskland står i och med det senaste räddningspaketet för runt 90 miljarder euro av de sammanlagda lånen till Aten. Innan dagens räddningspaket på 86 miljarder euro var den grekiska staten skyldig långivarna över 300 miljarder euro. Även om tyska regeringen inte skulle få tillbaka en cent av de pengarna, ligger de alltså fortfarande på plus. Lägg därtill alla privatpersoner och företag som dragit nytta av de onormalt låga ränteläget, så börjar Greklandskrisen nästan se ut som en bra affär.
Ändå är Grekland ett ämne som delar Tyskland. Många är hjärtligt trötta på att hälla pengar i vad som upplevs vara ett bottenlöst hål. En mätning som tyska tv-kanalen ZDF gjorde i slutet av juli visar att 49 procent av tyskarna är emot att Aten ska få ytterligare pengar och att tre av fyra räknar med att grekerna inte heller denna gång kommer att uppfylla de åtaganden eller genomföra de reformer som långivarna kräver. Att de skulle vara vinnare på Greklandskrisen är en tanke som ligger långt bort för de allra flesta.
Förbundskansler Angela Merkel tvingas alltså balansera på en slak lina när hon ska sälja in ytterligare ett räddningspaket. Inte minst i de egna partileden.
När förbundsdagen skulle ta ställning till om nya förhandlingar med Syriza skulle inledas i mitten av juli, var det hela 60 parlamentariker från konservativa CDU/CSU som sa nej. Fler än i oppositionen, där 59 vänster- och miljöpartister röstade emot.
I tyska medier pratas det om ett internt uppror inom Angela Merkels parti, och flera ledande CDU-politiker blickar nervöst mot den nya omröstning där det färdigförhandlade Greklandspaketet ska röstas igenom, troligen senare den här veckan. Oron är stor för att ännu fler ledamöter ska gå emot den egna partilinjen och skapa en rejäl spricka inom partiet.
Angela Merkel: ”Vi gör det här för människorna i Grekland, men vi gör det lika mycket för människorna i Tyskland.”
Om inte europeisk solidaritet är ett argument som övertygar nej-sägarna, så kanske de borde titta på siffrorna ovan och lyssna på sin egen kansler. Efter förra omröstningen konstaterade Angela Merkel i parlamentet att ”Vi gör det här för människorna i Grekland, men vi gör det lika mycket för människorna i Tyskland”.
Fakta | Tyska räntan
15 oktober 2014
Politisk oro. Syriza stiger i opinionsmätningarna. Kreditvärderingsföretaget Fitch pekar ut Greklands fyra största banker som sårbara. Den tyska räntan faller 73 punkter.
17 oktober 2014
Positiv nyhet. Premiärminister Antonis Samaras vill förhandla fram ett nytt förebyggande lån för att skydda Grekland från marknadens svängningar. Tyska räntan stiger 42 punkter.
8 december 2014
Ny politisk oro. Det grekiska parlamentet godkänner budgeten, Samaras tillkännager att parlamentsvalet tidigareläggs. Tyska räntan faller 66 punkter.
7 januari 2015
Angela Merkel säger inför G7-mötet att hon är säker på att Grekland kommer att stanna i eurozonen. Räntan stiger 18 punkter.
23 januari 2015
Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem varnar indirekt den nya grekiska regeringen på toppmötet i Davos. Tyska räntan faller 88 punkter.
29 juni 2015
Premiärminister Tsipras utlyser folkomröstning där han uppmanar grekerna att rösta nej. Eurogruppen förbereder ”Plan B”. Tyska räntan rasar 118 punkter.
9 juli 2015
Grekland ger upp. Tsipras regering säger ja till nästan samtliga åtgärder han uppmanade folket att rösta nej till. Tysklands ränta stiger 46 punkter.
Läs mer:
Cred & Källa: Tyskland sparar miljarder på grekiska krisen
Lämna ett svar