Det nya är bäst, men det gamla gillar flest.The Sounds gör som de brukar: styr upp en liten hitfest. Det har slaktats ganska illa, The Sounds femte album ”Weekend”. När det släpptes förra veckan fick det ett ensamt plus i Aftonbladet.Ändå är det låtarna från den som slår hårdast i kväll. Inte framför scenen, men i kroppen.KaratehamrarÄr det för att ”Living in America” och ”Hit me!” är en sliten, given inledning? För att laddningen i ”Seven days a week”, ”Tony the beat” och ”No one sleeps when I’m awake” börjar gå ur?Det där är hits som bildar ett impon- erande best of-cv. Det sträcker sig över 80 minuter, i en konsert vars klara syfte är att underhålla flest och mest.Musiken får svaja, det verkar inte göra någonting: Jesper Anderberg karatehamrar på oskyldiga syntar, Johan Bengtsson stukar basen i ”4 songs & a fight”, alla ler åt alltihop.Samtidigt som Maja Ivarsson ger ett mer inkluderande intryck än någonsin: leende och innerlig, vansinnig på skoj, med en röst som är perfekt (den banala ”Wish you were here”-texten får hon att faktiskt låta betydelsefull).Två undantag”Weekend” hade gärna fått ta större plats. ”Shake shake shake” och titelspåret står som undantag i publikfavorit-flödet.Tillsammans med ”Outlaw”, som efter den trötta ”Rock ’n’ roll” låter The Hives-briljant akut.
Läs mer:
Cred & Källa: The Sounds fixar en hitfest
Lämna ett svar