Telia Sonera slussar miljoner till diktatorns fond

Telia Sonera har med styrelseordförande Marie Ehrling i spetsen de senaste åren sysslat med en ny ifrågasatt bidragsverksamhet i Uzbekistan. Det är ett av världens mest korrupta länder, men också ett land vars regim kritiserats hårt för att inte respektera mänskliga rättigheter.

De senaste tre åren har telejätten betalt flera miljoner kronor till presidenten Islam Karimovs välgörenhetsfond. Utbetalningarna bekräftas av Telia Sonera. Michaela Ahlberg, chef för etik och regelefterlevnad på Telia Sonera, hävdar att man har varit öppen när det gäller bidrag till regimen.

Michaela Ahlbergs påstående om öppenhet tillbakavisas dock av stora aktieägare. Trots upprepade frågor om vilken typ av bidrag Telia ägnar sig åt i Uzbekistan har den aktuella fonden i diktator Karimovs namn aldrig nämns av Telia när frågor har ställts.

– I samband med ett besök i Uzbekistan begärde vi uttryckligen att få reda på vad Telia sponsrar. Att de bidrar med pengar till Islam Karimovs fond är ingenting de redovisat. Den här typen av sponsring får endast ske om det kan säkerställas att det inte finns risk för korruption, säger Carina Lundberg Markow chef för Folksams avdelning för Ansvarsfullt ägande till SvD Näringsliv.

Folksam är en av de större aktieägarna och innehavet i Teliaaktier uppgår till cirka en miljard kronor.

Så sent som våren 2015 har man från Telias huvudkontor vid Stureplan gett klartecken till att betala ut pengar till Karimovs fond ”Childrens Sports Development”.

– Det här är något som uppenbart borde framkalla röda flaggor i Telias hållbarhetsarbete. Att det inte gjort det är oroväckande, säger Peter Utterström, fristående advokat som bevakar hållbarhetsfrågor som mutor och korruption.

Ucell, Telias varumärke i Uzbekistan, började med att bidra till fonden 2013. Enligt officiella dokument uppgick betalningen till cirka 3,5 miljoner kronor 2014. I år uppges Ucell ha betalt mer, motsvarande 4,2 miljoner kronor. Siffrorna bekräftas av Telia.

Inte bara Folksam är upprörda över Telias betalningar till fonden i Karimovs namn.

– Det här är högst märkligt och uppseendeväckande. Den här typen av sponsring är typisk korruption i diktaturländer, säger Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

Bankens fonder har 1,4 miljarder kronor investerade i Telia.

Alla förfrågningar om bidrag och sponsring sköts numera från Telias huvudkontor. Det har vd Johan Dennelind varit tydlig med när han pekat på förbättringar som han gjort när det gäller Telias hållbarhetsarbete.

– Vi har en dialog med den här fonden för att kunna säkerställa att de medel som vi betalat verkligen används för publika intressen. Vi har inte skäl att anta att detta inte skulle vara fallet, svarar Michaela Ahlberg på Telia Sonera.

Advokat Peter Utterström är inte nöjd med det svaret.

– Det finns en uppenbar risk att det kan betraktas som en muta. Tveklöst under den amerikanska mutlagstiftningen. En ledning som argumenterar att man ska betala pengar till en sådan här fond och tror sig ha kontroll över vart pengarna går bör vara försiktig. Särskilt i det läge som Telia Sonera befinner sig i sedan ett antal år, säger han.

Människorättsorganisationen Amnesty är också kritisk till Telias betalningar.

Enligt Amnesty är Uzbekistan en regim som kränker mänskliga rättigheter. Lagarna stiftas visserligen av parlamentet. Men det är lojalt med presidenten Karimov och lagar tolkas ofta helt godtyckligt.

– För att fängsla obekväma medborgare är det vanligt med falska anklagelser och uppgjorda domslut. Erkännanden tvingas fram genom tortyr. Det har vi kunnat dokumentera under många år, säger Kathleen Mccaughey sakkunnig för företagsansvar på Amnesty.

Att stödja regimens fond i Islam Karimovs namn med pengar är tveksamt tycker Mccaughey.