Sverige får 800 miljoner för att elda utländska sopor

Dessutom får de betalt i andra änden, när de genom avfallsförbränningen producerar el och värme.

Med en sådan ekonomisk ekvation är det kanske inte undra på att många svenska kommuner satsar stort på att elda sopor – långt fler än vad det svenska avfallet räcker till. Och där kommer importen in i bilden. Sedan 2005 har mängden avfall som körs till Sverige för energiåtervinning, som det kallas, rent av fyrfaldigats.

I dag är Sverige en av Europas absolut främsta avfallsförbrännare – en lysande affär för svenska folket, enligt Weine Wiqvist, vd på branschorganisationen Avfall Sverige.

– Det blir vinst i alla led. Med avfall som bränsle får vi ett så konkurrenskraftigt pris för fjärrvärme och el som möjligt, säger han, och fortsätter:

– Men egentligen handlar det inte om import av avfall, utan att man säljer en tjänst till andra länder. Sverige tjänar pengar på detta, det är en exporttjänst som Spotify eller vad som helst.

Och framför allt: avfall kan utnyttjas som bränsle i stället för att hamna på soptippar, som är alternativet i många andra länder. Samtidigt kan man använda mindre fossila bränslen i fjärrvärmeproduktionen.

Men alla är inte överens om den svenska sopimportens förträfflighet. Framför allt inte i Norge, där hälften av allt hushållsavfall exporteras till Sverige – samtidigt som de egna sopförbränningsanläggningarna brottas med avfallsbrist, som du kan läsa om i artikeln här intill.

Landets återvinningsindustrier hör också till dem som skarpt kritiserat den kraftiga ökningen av förbränning av avfall.

– Vi eldar redan för mycket, och mycket av det som eldas skulle kunna materialåtervinnas och bli till nya råvaror i stället. I stället så fortsätter man att bygga nya anläggningar. Det är märkligt, säger Britt Sahleström, vd för branschorganisationen Återvinningsindustrierna, till SvD Näringsliv.

Enligt Britt Sahleström är den kraftiga ökningen av avfallsimporten ett tecken på att de styrmedel som finns i dag slår fel. Här borde det finnas fler morötter som styr mot ökad materialåtervinning i stället, tycker hon – till exempel krav på att man inte får elda osorterat avfall. Med andra ord, att allt som kan återvinnas sorteras ut innan avfallet hamnar i förbränningsugnarna.

Publiceringen av artikelserien #sopaffären sker tillsammans med Schibstedägda Aftenposten.

Men faktum är att situationen i dag snarare är den motsatta. I bland kan rent av sopförbränningen i Sverige konkurrera ut återvinning. För det första i våra grannländer, där det kan bli mer ekonomiskt att betala Sverige för att ta hand om avfallet än att satsa på återvinning. Och för det andra här i Sverige – fast då när det gäller verksamhetsavfall. Företag kan föredra att betala sopförbränningsanläggningar för att ta hand det avfall de producerar i stället för att materialåtervinna det.

Och det senare menar även Weine Wiqvist på Avfall Sverige att det kan vara ett problem.

– När det gäller verksamhetsavfall kan prisbilden påverka incitamenten för återvinning, till skillnad från hushållsavfall som mer styrs av övergripande nationella mål om ökad återvinning. Om det upplevs som ett samhällsproblem, då får lagstiftarna styra upp det, säger han, och tillägger:

– Men energimässigt och miljömässigt är energiåtervinning generellt sett väldigt bra, jag har svårt att förstå kritiken.

Läs mer:

Cred & Källa: Sverige får 800 miljoner för att elda utländska sopor