Stort lobbykrig inom rysk vapenindustri

År 2009 kom beskedet: Ryssland och dåvarande presidenten Dimitrij Medvedev, med nuvarande president Vladimir Putin i bakgrunden, beslutade att öka landets försvarsutgifter flerfaldigt. Från 2011 till 2020 skulle utgifterna till beväpningsprogrammet öka till 19 000 miljarder rubel, det motsvarar 2 500 miljarder kronor.

Planerna var sedan att Vladimir Putin i november eller december i år skulle skriva under ytterligare ett nytt beslut som avsåg ett vapenprogram motsvarande 3 900 miljarder kronor för åren 2015 till 2025.

Men sedan i våras har det blivit allt tydligare att detta beslut skjuts på framtiden, enligt uppgifter från såväl Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och dess norska motsvarighet FFI.

– Det beror på den försämrade ryska ekonomin, säger Tor Bukkvoll, senior säkerhetspolitisk expert vid norska Forsvarets forskningsinstitutt (FFI).

Den nya situationen med en haltande ekonomi har nu lett till en skarp strid om kontrakten inom den ryska vapenindustrin. Enligt källor till FFI inom rysk försvarsindustri i Moskva råder nu vad som kan betraktas som ett fullskaligt lobbykrig. Det gäller både mellan olika leverantörer och vapenslag.

– En ganska entydig bild visar att lobbying ofta föregår beslut om försvarskontrakt i Ryssland i stället för verkliga behov, säger Tor Bukkvoll.

Som ett exempel nämner Bukkvoll situationen inom de ryska flygstridskrafterna. Där har Ryssland en stor mängd flygplanstyper vilket ger höga underhållskostnader.

Den tidigare chefen för de samlade ryska flygindustrierna, Mikhail Pogosian, var av åsikten att antalet modeller borde minska. Exempelvis ville han se modellen Su-30 fortsätta tillverkas medan han ville ha ett stopp för den uppdaterade versionen av Su-27.

– Det ryktas att de två olika fabrikerna körde en kampanj mot försvarsledningen så till den grad att man från fabriken av Su-27 fysiskt hindrade Pogosian att komma till fabriken samtidigt som chefen för det ryska luftförsvaret var på plats, säger Tor Bukkvoll.

På samma sätt råder det sedan upprustningbeslutet 2009 en diskussion om att den ryska marinen får för mycket pengar på bekostnad av armén. Bakgrunden är den traditionella bilden att Ryssland huvudsakligen ska försvara sina landgränser.

– Vladimir Putin kom tidigare i år med ett utspel om en omprioritering där armén ska få mer pengar och marinen mindre. Armélobbyister i Moskva såg det som en seger, säger Tor Bukkvoll.

Kort därefter kom dock Rysslands nya marindoktrin som även den visar på en satsning. Exempelvis ska landet återuppta fartygsbyggande och öka fokus på operationer i Atlanten och Arktis.

– Det säger ganska mycket om den kamp som pågår i Moskva mellan olika intressen, säger Tor Bukkvoll.

Men hur ser då den ryska försvarsekonomin ut? Detta följs bland annat på svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det finns inget i de ryska politiska intentionerna som tyder på att man tänker dra ned på satsningarna nu. Men inflationen innebär att det ursprungliga nominella anslaget för beväpningsprogrammet på 19 triljoner rubel minskar realt. De kommer att få mindre för pengarna, säger Susanne Oxenstierna, forskningsledare på FOI.

En orsak är att det lägre oljepriset, som det senaste året har fallit med cirka 50 procent, har slagit hårt mot rysk ekonomi. Även sanktionerna från väst till följd av den ryska annekteringen av Krim påverkar. Under det första halvåret i år krympte rysk ekonomi med 3,4 procent. Inflationen i augusti bedöms ha landat på runt 15 procent.

– Det är säkerhets- och underrättelsedelarna som har den starka handen i det ryska samhället nu vilket återspeglar sig i det auktoritära ekonomisk-politiska systemet, säger Susanne Oxenstierna.

Möjligen reflekteras det också i en ännu inte publicerad forskningsartikel från norska FFI. Där framkommer att den massiva upprustningen från år 2009 huvudsakligen började av tre skäl.

Den geopolitiska situationen och förändrade inrikespolitiska faktorer, med en alltmer auktoritär regim, spelade roll.

Men ett av de starkaste skälen till den ryska upprustningen, enligt den kommande artikeln från norska FFI, går att koppla till individer i den ryska statsförvaltningen.

– Vår bedömning är att beslutet bland annat kom till efter den dåvarande generalstabschefen Makarovs tal i det ryska säkerhetsrådet. Talet gav en chockeffekt på den politiska ledningen när de ryska tillkortakommandena i Georgienkriget beskrevs, säger Tor Bukkvoll.

Läs mer:

Cred & Källa: Stort lobbykrig inom rysk vapenindustri