Spanska spökstäder växer i krisens spår

Utanför Madrid finns hela byar som ser ut att stå tomma. Ett av områdena är Seseña.

Det var här som fastighetsmogulen Francisco Hernando för åtta år sedan började bygga 13500 lägenheter med plats för nästan 40000 invånare. Nu är det sparbanken Caja Mediterranea som äger lägenheterna.

Området byggdes för fotbollsstjärnor och kändisar, idag är det 5-årige Felipe Cantanilla Martín och hans kompisar som är stjärnorna på en av bakgårdarna.

Det har gått trögt att få lägenheterna sålda, men efter flera år i stiltje sänktes priserna i höstas till en bra bit under halva ursprungspriset. Då började försäljningen ta fart.

– Alla husen runt den här bakgården är nu fulla, säger Vanesa Martín.

• LÄS MER Krycka till lytta spanska banker


Lägenheterna byggdes när byggbranschen var motorn i den spanska ekonomin. Branschen växte med en sådan fart och kraft att en bubbla skapades. En ränteuppgång från drygt 3 procent 2005 till nästan 5 procent 2007 blev nålen som stack hål på bygget.

Spanien gick från att stå för knappt 30 procent av bostadsbyggandet i hela EU till att tvärnita. Sedan dess har nybyggandet rasat och spanjorerna själva kallar nu sektorn ”muerto”, det spanska ordet för död.


Vanesa Martíns bakgård stod tom i nästan fyra år innan lägenheterna fick nya ägare. Fortfarande ligger andra bakgårdar i samma by öde, men krisen gjorde det möjligt för familjen att köpa sin drömlägenhet till vad de själva kallar ”ett riktigt bra pris”. Samtidigt har både Vanesa Martín och maken sett sina löner krympa med omkring 5 procent.

– Jag är tacksam över att vi fortfarande har jobb, men alla är rädda för att förlora vad de har. Allt har blivit dyrare samtidigt som lönerna har krympt, säger hon.

I takt med att nybyggandet har minskat, har arbetslösheten ökat och ännu fler fått problem med att betala tillbaka sina lån, med krisande banker som följd.

Nu finns det på nästan varje höghus i Madrid lappar med text som säger till salu eller uthyres. Samma lappar dyker upp på anslagstavlor, lyktstolpar och vid affärsingångar över hela Spanien.

• LÄS MER Spaniens premiärminister får skarp kritik för tystnaden


En av dem som tvingats från sitt hem är José Miguel från Valencia. När han förlorade jobbet inom byggsektorn räckte inte arbetslöshetsersättningen för att täcka kostnaden för bostadslånet.

Nu bor han hos föräldrarna och hyr ut hemmet till halva priset av vad han själv är tvungen att betala till banken.

– Det är 22 år sedan jag flyttade hemifrån för första gången. Visst, jag har tur som har en familj som ställer upp, men tänk dig att vara beroende av dina föräldrar efter så många år av oberoende, säger han och tillägger snabbt att det inte är så illa för hans del, han har andra välutbildade vänner som tvingas besöka Carritas för att få mat.

• LÄS MER Zachrison: ”Stödlånet kommer svida rejält i Madrid”


José Miguel lyckades efter nästan två års arbetslöshet få jobb som taxichaufför. Alla byggarbetare har inte samma tur. I Spanien finns det fler byggarbetare som är arbetslösa än som har arbete. Den totala arbetslösheten i landet är uppe i 24 procent.

Det som började med en fastighetsbubbla har blivit en utbredd ekonomisk kris, som hotas att förvärras av bankernas stora svarta hål. Alla sektorer har drabbats, enligt Ignacio Molina, senior analytiker på Real Instituto Elcano och docent vid Madrids oberoende universitet.

– Men krisen kan också bli en möjlighet att genomföra förändring. Reformer som av sociala anledningar brukar vara svåra att implementera kan regeringen nu genomföra, säger Ignacio Molina.


Reformerna har gått snabbt, ökad flexibilitet på arbetsmarknaden och ökad översyn av regionernas budget, är bara två förändringar som gått igenom utan stora protester. Däremot är motståndet större mot nedskärningar inom offentlig sektor och stödpengar till de krisande bankerna.

I slutet av maj gick den krisdrabbade bankgruppen Bankia ut med att de hade behov av 19 miljarder euro, motsvarande omkring 170 miljarder kronor, i statligt stöd för att täcka upp för förluster från dåliga bostadslån. Det totala behovet inom banksektorn beräknas av Fitch vara minst 60 miljarder euro. Spanien har bara 5 miljarder euro kvar i den fond som skapats för att förhindra att de spanska bankerna går omkull.

Regeringen ville länge undvika ett nödlån till den spanska staten från Europeiska centralbanken, men på lördagen kunde man inte längre stå emot.

– Riskpremien säger oss att Spanien inte har marknadsdörren öppen. Riskpremien säger att vi som land har problem med tillgången till marknaderna, när vi behöver refinansiera vår skuld, sa budgetminister Cristobal Montoro på tisdagen.

• QUIZ Vad vet du om världens valutor?

Fortsätt läsa:

Cred & Källa: Spanska spökstäder växer i krisens spår


Publicerat

i

,

av

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *