Foto: Tomas Oneborg
Hans Heggemann, som tagit fram statistiken för Kaliber och Ekot tycker det är slående att så många barnfamiljer som lever under riskgränsen för fattigdom har höga ränteavdrag.
– Tänker man på det så kan man tycka att det är förvånande att så många som har så låga disponibla inkomster ändå har ganska höga lån för att komma upp i de där nivåerna, säger Heggemann på SCB till Dagens Eko.
Debatten om ränteavdraget har varit intensiv den senaste tiden. Riksbankschefen Stefan Ingves har förespråkat att det slopas.
Ingves oroar sig för att svenskarna lånar för mycket, och i Ekot i på söndagen sade de svenska bankerna gemensamt att de vill fasa ut ränteavdragen på åtta till tolv år.
Efter det sade även Sverigedemokraterna att de kan tänka sig en nedtrappning på lite längre sikt. Även Folkpartiet, Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har i varierande grad öppnat för att sänka avdragen.
Elisabeth Hedmark, som är privatekonom på Länsförsäkringar, tycker att de som är för en utfasning av ränteavdragen ofta missar att det kommer att slå hårt mot de hushåll som ligger i riskzonen för fattigdom. Särskilt om räntorna höjs i framtiden.
– Man kanske glömmer den här gruppen många gånger, de som har det sämst ställt som kanske är beroende av det här, säger hon.
– Det är, som vi ser i den här statistiken, väldigt många hushåll. Vad händer med dessa om de inte har råd att bo kvar?
SCB:s sammanställning visar att många låginkomsttagare får höga ränteavdrag. Det är framför allt räntor på bolån som dras av.
Sylvia Håkansson har ett lån på sitt radhus i förorten Kortedala i Göteborg där hon bor med sin tolvårige son. Hon tjänar 15 000 kronor i månaden efter skatt och har ett ränteavdrag på ungefär 500 kronor.
– Jag är beroende av varenda krona. Vad ska man offra? Jag skulle kanske inte ha råd med hemlarm till exempel, eller tvingas dra ned på aktiviteter till min lille pojke, säger Sylvia Håkansson till Dagens Eko.
Läs mer:
Cred & Källa: Slopat ränteavdrag skulle drabba många hårt
Lämna ett svar