Inför vårbudgeten är finansministerns nya ekonomiska prognos i fokus. Sex områden blir särskilt intressanta när siffrorna blir kända på onsdag morgon.
Går Sveriges ekonomi fortfarande som en Tesla? Frågan kommer att ställas på onsdag morgon då Magdalena Andersson håller presskonferens.
För ett år sedan räknade Magdalena Andersson med en tillväxt på 2,6 procent i år, i december ändrades bedömningen till 3,1 procent och frågan är om inte onsdagens prognos blir ännu starkare.
Ekonomistyrningsverket räknar med en tillväxt på 3,7 procent och statliga Konjunkturinstitutet (KI) senaste prognos är på 3,5 procent. Skulle Anderssons nya prognos hamna i den häraden skulle det alltså kunna vara en hel procentenhet mer än finansministern trodde för ett år sedan.
Sveriges höga ekonomiska fart beror på starkare export och investeringar samt fortsatt konsumtionsglada hushåll. Flyktingkrisen har skapat nya jobb och ökat både den privata och offentliga konsumtionen. Riksbankens expansiva penningpolitik hjälper också till.
Men allt är inte guld som glimmar. Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet, säger att det finns risk för baksmälla.
– Riksbanken håller minusränta medan bostadspriser och hushållens skulder växer. Därutöver finns statsfinansiella utmaningar kring växande framtida kostnader för sjukförsäkringen, arbetsmarknaden och integrationen, säger Hansson.
När tillväxten är över 3 procent och resursutnyttjandet stiger är det en högst relevant fråga om Magdalena Andersson anser att Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur. Frågan har bäring på hur många ofinansierade satsningar som regeringen kan och bör genomföra och hur fort statens ekonomi kommer att nå överskott.
Läs mer:
Cred & Källa: Sex brännande frågor för finansministern
Lämna ett svar