Hur slutar dramat? Det finns tre möjliga scenarion:
1. Parts AB ingår i en total Saabaffär. Bedömning: Mycket pekar på att det inte blir så – och även om Parts AB skulle ingå i en affär tror få att någon vill betala 2,2 miljarder kronor.
2. Parts AB säljs på öppna marknaden. Helt tänkbart: En trovärdig källa sade i tisdags att Mekonomen fortfarande vill köpa bolaget. Men ytterst få tror heller i detta scenario att någon vill betala 2,2 miljarder kronor för bolaget. Det sade bland annat Lars Holmqvist, nyligen pensionerad vd för den europeiska underleverantörsorganisationen Clepa, till TT i onsdags.
3. Bo Lundgren och Riksgälden får driva bolaget – vilket han öppnat för. Det är kanske det troligaste scenariot. Lundgren har hävdat att det ”totalt sett blir en vinstaffär” för staten – och oss skattebetalare. Men med de nya uppgifterna kan det bli tufft. Lägg dessutom till att kundunderlaget sjunker snabbt eftersom det inte tillverkas några nya Saabar.
Saabaffären drar ut på tiden. Men en politisk bomb som hotar att brisera är frågan om Riksgälden verkligen får tillbaka de 2,2 miljarder kronor man löste ut Saabs EIB-lån med.
Det är en politiskt känslig fråga eftersom Maud Olofsson, Anders Borg och Bo Lundgren i nära tre år hamrat in mantrat: ”Vi riskerar inga skattepengar.”
Nu kommer helt nya uppgifter om att Saabs reservdelsbolag, Saab Automobile Parts AB, där panterna i huvudsak finns, har problem att nå volymmål och att återförsäljare i USA, England och Sverige delvis valt andra leverantörer. Och att reservdelsbolaget inte alls är värt de 2,2 miljarder kronor som staten måste få in.
Uppgifterna är sprängstoff eftersom värdet på det bolaget är vitalt för just om skattepengar ska försvinna eller inte.
Enligt källor värderade revisionsfirman KPMG år 2010 säkerheterna i Saab Parts till mellan 5 och 6 miljarder kronor.
Det var i ett läge där Saab pumpade ut nya bilar och där leveranserna av reservdelar flöt som en jämn vårflod.
Allt var frid och fröjd.
Sedan gick Saab i konkurs den 19 december 2011. Bo Lundgren sade alltjämt att allt var frid och fröjd med panterna, men tvingades ändå lösa ut Saabs skuld hos EIB på 2,2 miljarder kronor.
Därefter har det hänt saker. Slag i slag.
Innan Saabs betalningssvårigheter började förra våren så köpte Saabs återförsäljarnät i princip uteslutande från Parts AB. Men Saab likviditetsproblem drabbade också reservdelshållningen hårt. Även denna vinter har det varit problem att få fram vissa vitala delar, vilket nu ser ut att ha lösts. Men nu kommer problemet: När leveransproblemen uppdagades började, enligt en källa, återförsäljare från hela världen att köpa från andra leverantörer. Inte sällan från GM.
Saab Parts tappade mark. Det tog också längre tid än väntat att få i gång affärer med återförsäljare på de viktiga Englands- och USA-marknaderna. Det gör, enligt källor, att den ursprungliga volymkalkylen inte håller.
Saab Parts vd Lennart Ståhl medger att försäljningen till USA hindrats eftersom Saabs säljbolag i USA gått i konkurs och att de inte kunnat fylla på lagren där.
–Vi hade även en dip på mellan en och två månader till England sedan deras säljbolag gått i konkurs, men nu säljer vi bra där, säger Lennart Ståhl som också menar att Saab Parts efter det håller säljmålen och totalt sett kommer att gå med vinst i år.
Dessutom har Saab Parts AB vissa åtaganden från Saab Automobile som normalt själva biltillverkaren har gentemot sina kunder.
Det innebär risker.
Det handlar om Saabs tvååriga nybilsgaranti som nu är en delad börda mellan Parts AB och återförsäljarna, som först hotade att stämma Parts i en infekterad strid. Det tycks även finnas olika synsätt på vem som bär ansvar för kostsamma så kallade recallkampanjer – alltså när fabriksfel upptäcks och ett stort antal bilar måste återkallas. Lennart Ståhl hänvisar till konkursboet medan vissa återförsäljare tycks tro att Parts ska vara en aktör.
Dessutom måste Parts AB garantera leveranser av Saabspecifika delar mellan tio och tolv år framåt. Vilket innebär ännu mer risker. Om en underleverantör är på väg i konkurs kan Parts AB tvingas köpa på sig ett stort lager av delar – där både inköp och lagerhållning blir dyra.
Om nu allt slutar med att Riksgäldsdirektör Bo Lundgren får basa för att sälja navkapslar och generatorer blir det, om man uttrycker det milt, genant för både honom och regeringen.
Se mer här:
Risken ökar för Lundgren
Lämna ett svar