Fram till i början av det här året såg det mesta ut att gå som på räls. Nya jobb flödade fram på arbetsmarknaden i en takt om över 250 000 i månaden. Inflationen, om än för låg, tycktes visa tecken på att vakna till liv. Billig bensin gjorde att amerikanska hushåll borde ha miljarder dollar över att konsumera för.
Med andra ord: centralbanken Federal Reserve, med Fed-chef Janet Yellen, såg ut att ha tillräckliga skäl att börja fundera över en första räntehöjning i juni, eller möjligen september.
Men sedan siffrorna från det första kvartalet rapporterats så är situationen återigen svårbedömd. Ekonomin växte ingenting under årets tre första månader. Och även om detta visar sig bli enbart ett hack i kurvan så finns det andra orosmoment på Fed-ledamöternas agenda vid FOMC-direktionens möte på tisdag-onsdag den här veckan.
”Ju längre det låga ränteläget fortsätter, desto större sned
-fördelningar och risken för nya bubblor i delar av ekonomin.”
En av de främsta frågorna att diskutera blir i vad mån den starka dollarn kan påverka Feds prognos om en årlig tillväxt på runt 2,5 procent negativt. Dollarförstärkningen antogs inför rapportfloden riskera kapa vinstmarginalerna för amerikanska storbolag. Facebook hör till dem som tvingades redovisa minskad lönsamhet beroende på att en stor del av bolagets intäkter kommer i utländska valutor, som är värda betydligt färre dollar nu än för ett år sedan.
Men även om dollarns allra mest negativa effekter hittills i stora delar uteblivit i bolagens delår, så finns också andra svagheter som Fed måste ta in i beräkningen.
En är ifall den senaste, oväntat svaga, arbetsmarknadsstatistiken visar sig innebära en bred inbromsning på arbetsmarknaden, eller om den bara var en effekt av det svaga första kvartalet. Visar det sig att näringslivets boom i rekrytering på allvar har brutits så är sannolikt en räntehöjning i juni utesluten, särskilt om Fed dessutom ser tecken på att inflationen dröjer längre än man trott på att släpa sig upp till 2-procentsmålet.
Om Fed tvingas sänka sin inflationsprognos så finns möjligheten att även septembermötet i höst passerar utan att Feds viktigaste styrränta, Fed Funds Rate, lyfts över nivån på eller strax över nollan där den legat sedan finanskrisen.
Därtill finns den ekonomiska utvecklingen i omvärlden, som också den visar en del brister. Japan, Europa och i viss mån Kina visar tydliga svaghetstecken, medan USA i runt ett år ansetts vara på en relativt stabil, om än långsam, väg till återhämtning.
– Det innebär att vi hamnar i en ekonomisk miljö där växelkurser och räntor kan vara mer volatila än om alla rörde sig synkroniserat framåt. Vi har anledning att vara bekymrade, säger chefen för Feds regionbank i Boston, Eric Rosengren, till Wall Street Journal.
William Dudley, chef för Feds inflytelserika New York-bank, placerar den stärkta dollarn högst på sin lista av makroekonomiska problem, sa han i ett tal i måndags.
– Den runt 15-procentiga uppgången av dollarn sedan mitten av 2014 gör exporten dyrare och importen mer konkurrenskraftig, konstaterade Dudley.
Ekonomer vid centralbankens New York-avdelning beräknar att dollaruppgången riskerar kapa 0,6 procentenheter av USA:s BNP sett på helåret.
Mot allt detta står det faktum att det är nio år sedan Fed senast höjde räntan, och att mycket i USA:s ekonomiska statistik egentligen inte tyder på någon kris längre för ekonomin, vilket samtidigt en nollränta indikerar. Genom att höja till 0,25 procent skulle Fed signalera att ekonomin, en gång för alla, är ute ur lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008-2009.
Det blir också allt svårare för centralbanken att guida marknaden och indikera vartåt Fed vill driva sin penningpolitik när en väntad räntehöjning ena månaden tycks vara på gång i juni, nästa månad kan antas komma först i september.
Dessutom; ju längre det låga ränteläget fortsätter, desto större blir snedfördelningarna och risken för nya bubblor i delar av ekonomin. I USA såväl som på andra håll.
Och kanske visar sig det svaga första kvartalet vara en tillfällig svacka, som kan bortförklaras med vädermässiga och andra tillfälliga effekter.
Möjligen rullar hjulen på arbetsmarknaden igång igen när aprilsiffrorna kommer i början av maj. (En indikation på att så blir fallet visade sig i senaste veckans statistik för arbetslöshetsunderstöd, där trenden är fortsatt sjunkande.)
Och eventuellt finner Fed vid veckans räntebesked, som kommer onsdag den 29 april, stöd för att behålla sin prognos för inflationen och dess långsiktiga mål på 2 procent.
I så fall fortsätter centralbanken att sikta på att börja bromsa USA:s ekonomi inom kort, kanske så tidigt som juni och i varje fall senast i september.
Om inte annat så bara för att en gång för alla få det gjort, efter sju år av penningpolitiskt krisläge.
Fortsätt läsa:
Cred & Källa: Problemen hopar sig inför väntad räntehöjning
Lämna ett svar