Den svenska sommaren är aldrig så vacker som i november.
På tv alltså.
Höstvintern har slagit till på allvar utanför fönsterrutan. Det är allvarligt. Under de närmaste månaderna kommer en betydande del svenskar falla in i årstidsbunden deppression av varierande svårighetsgrad.
Man kan behandla med ljusterapi eller mediciner.
Man kan också titta på tv.
För ingen annan årstid är gräset så grönt, luften så harmonisk och vattnet så inbjudande blått i rutan som under de mörkaste höstmånderna.
På helgen frossas gotländsk idyll och sena sommarnätter i ”Så mycket bättre”. På veckorna skildras svensk landsbygd på ett sätt som den bara ser ut i Bullerbyn och ”Bonde söker fru”. I ”Ensam mamma söker” letar singelmorsor sommarflirtar i ett klimat som plockar fram de bästa sidorna hos deltagarna.
De starka färgerna i kontrast till gråsörjan utanför är nästan provocerande. Men vad hade ett program som ”Allt för Sverige” varit en mörk februarieftermiddag?
Troligen ett väldigt kort program, där Nate, Jennette och de andra vänt på klacken och tagit nästa flyg tillbaka över Atlanten. Men till skillnad från flera av de andra tv-somrarna är poängen inte miljöerna. Utan en annan del av Sverige. Som att en ensamstående mamma, som fått sina två barn med hjälp av insemination i Danmark, får symbolisera det svenska familjelivet. Det är precis så progressivt som SVT ska vara.
Dessutom någonting att vara mer stolt över än vårt klimat.
Fortsätt att läsa här:
Källa: "Precis så progressivt SVT ska vara" – Expressen
Lämna ett svar