Finland och Indonesien kan bli nya användare av stridsflygplanet Gripen. Men det är väldigt långt från de första stegen till ett färdigt beslut. För Brasilien tog det omkring 20 år innan landet verkligen slog till och köpte 36 Gripenplan.
Gripen är ett av alternativen när Finland letar efter nya stridsflygplan. Men det ska mycket till innan en affär blir av och förra gången, i början av 1990-talet, sa Finland nej till det då nya Gripen och valde F-18 i stället. Nu har Saab en helt ny version av planet på gång. Foto: Susanne Lindholm/TT
Finland tog i veckan det första formella steget mot att köpa nya stridsflygplan. Det är en affär som beräknas vara värd mellan 6 och 10 miljarder euro (55-90 miljarder kronor) och intresset från det fåtal länder och tillverkare som tar fram stridsflygplan är förstås stort.
Alla vill vara med när Finland ska ersätta sina nuvarande 62 F-18 Hornet med något nytt och landet nu begär information om vad tillverkarna har att erbjuda.
Fast det här är nu ingen vanliga affär som görs upp genom att två företag förhandlar med varandra. Det visar sig bland annat i att Finland skickar ut förfrågan till fyra länder: Sverige, Frankrike, Storbritannien och USA.
För informationens skull får fem företag också en kopia på samma frågebrev. Kopiorna går till Saab som har nya Gripen E, Dassault med Rafale, BAE Systems med ansvar för Typhoon Eurofighter samt de båda amerikanska bolagen Lockheed Martin med F-35 och Boeing med F-18 Super Hornet (det senare en kraftigt förbättrad och förändrad variant av det plan Finland har i dag).
För i grunden handlar det här om en affär där regeringarna i respektive land kommer att vara högst involverade och där det slutgiltiga beslutet fattas av politiker som väger in hur affären kan påverka det säkerhetspolitiska läget för landet.
Att det inte är företagsledarna som styr lärde sig Saab den hårda vägen när Norge för några år sedan gav sken av att vilja titta på Gripen men sedan valde det betydligt dyrare F-35. Ett ekonomiskt tvivelaktigt beslut men ändå ett fullt logiskt med tanke på hur högt Norge prioriterar de försvarspolitiska banden med USA.
Säkerhetspolitiska överväganden kommer förstås att väga tungt även i Finland. Men Lauri Puranen, pensionerad generalmajor, tidigare flygvapenchef i Finland och nu projektkoordinator för landets kommande köp av stridsflygplan, uppger att varken försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige eller diskussionerna om ett eventuellt Nato-medlemskap kommer att påverka den kommande flygplansaffären.
Saab har, precis som konkurrenterna, i vilket fall redan börjat förbereda sig för affären. Koncernchefen Håkan Buskhe har varit i Finland och fört inledande samtal och företaget har visat upp sig på olika mässor.
Processen i Finland ser ändå ut att bli rätt snabb om man jämför med hur det gått i många andra fall.
Men det är bara början på en väldigt lång process. Nästa stora steg kommer till exempel inte förrän i slutet av oktober 2016 när Finland räknar med att få svar från de fem företagen om vad de har att erbjuda. I början av 2018 går landet sedan vidare och begär in offerter som ska vara klara i slutet av samma år.
Efter slutförhandlingarna blir det ett beslut någon gång under 2021. Förutsatt att det inte blir några politiska turer som försenar det hela och det brukar det ofta bli när det gäller så kontroversiella och dyra beslut.
Processen i Finland ser ändå ut att bli rätt snabb om man jämför med hur det gått i många andra fall. Det tog till exempel närmare 20 år från de första diskussionerna till att Brasilien till slut bestämde sig för att köpa sina nya stridsflygplan från Saab.
För Saab skulle ett avtal med Finland i vilket fall passa utmärkt. Landet räknar med att börja använda sina nya plan från 2025 och det innebär att leveranserna skulle kunna kan dra igång ungefär när Saab är klart med de första Gripen E-planen till Brasilien och svenska flygvapnet.
Samtidigt försöker Saab också sälja Gripen till en rad andra länder. Belgien och Slovakien är två heta kandidater liksom Indonesien där Saab hoppas sälja ett helt paket med plan, radarn Erieye och stridsledningssystem.
Till den här listan kan man lägga mer osäkra kandidater som Indien eller att Thailand bestämmer sig för att köpa fler Gripenplan eller att Schweiz kommer tillbaka och väljer Gripen.
En rätt imponerande lista med potentiella kunder. Fast det behövs med tanke på hur stor osäkerheten är och hur enormt mycket som faktiskt återstår om Saab ska nå sitt mål att sälja 400–450 nya Gripenplan de kommande 20 åren.
Fortsätt att läsa här:
Cred & Källa: Politiken styr i utdragna flygaffärer
Lämna ett svar