Nu är det ännu bättre att betala uppskovet

Riksbankens räntesänkningar har pressat ned boräntan ytterligare. Det har gjort att gapet mellan avgiften för att ha ett uppskov och kostnaden för ett lån är mycket större än tidigare. Därför kan man spara ännu mer genom att betala uppskovet och ta ett bostadslån istället.

Att man kan spara på att betala sitt uppskov har SvD Näringsliv skrivit om tidigare. Och nu är det mer fördelaktig än tidigare.

Den årliga avgiften för ett uppskov har inte sänkts, däremot har boräntorna sänkts i flera steg de senaste månaderna.

Runt 613 000 svenskar har begärt och fått uppskov med vinstbeskattningen från en bostadsförsäljning. För att få ett sådant gäller bland annat att man köper ett nytt dyrare boende i anslutning till försäljningen. Hälften av alla uppskov är ett belopp på mellan hundratusen och en halvmiljon kronor. Näst vanligaste är en nivå på mellan en halv till en miljon kronor. Större eller mindre uppskovsbelopp är mer ovanliga, även om det förekommer.

Ett uppskov på en halv miljon kronor motsvarar en skatteskuld på 110 000 kronor. Det är så mycket pengar som ska betalas in till skattekontot före deklarationen om man vill återföra hela uppskovet och bli kvitt det helt. Detta eftersom skatten på en bostadsförsäljningsvinst enkelt uttryckt är 22 procent.

Den årliga avgiften för uppskovet ligger högre än bankernas bolåneränta. Dessutom är räntan på ett banklån avdragsgill, vilket inte avgiften till Skatteverket är. Detta förutsätter dock att man inte kommer upp i räntekostnader på över 100 000 kr om året.

Man kan alltså spara på att betala av uppskovet först, innan man ökar amorteringen på det vanliga bostadslånet.

Ett uppskov kostar årligen 0,5 procent av uppskovsbeloppet, vilket skulle motsvara en räntekostnad på drygt 2,27 procent. Räknar vi med möjligheten att dra av banklånet motsvarar kostnaden för uppskov en ränta på 3,25 procent.

För att tydliggöra detta kan vi räkna på ett uppskov på en halv miljon kronor. För detta betalar man 2 500 kronor årligen till Skattverket. Att bli av med hela uppskovet kostar, som redan nämnts, 110 000 kronor.

Om man istället lånar 110 000 hos banken och vi utgår från att räntan ligger på 2 procent blir räntekostnaden 2 200 kronor årligen. Lyckas man istället förhandla ned räntan till 1,50 procent, blir räntekostnaden bara 1650 kronor, vilket är hela 850 kronor mindre än de 2 500 kronor som Skatteverket kräver.

Det är alltså mer fördelaktigt att låna pengar av banken för att betala av uppskovet än att ha det kvar, nu när räntorna är låga. Alla som kan ta bolån till en lägre ränta än 2,27 procent tjänar alltså på att betala av uppskovet. I vårt exempel har vi inte tagit hänsyn till avdragsmöjligheten för banklånet, så egentligen handlar det om en ännu större besparing.

Man kan tycka att 850 kronor inte är särskilt mycket pengar, men ju större uppskov man har desto mer kännbar blir skillnaden mellan skatteverkets årliga avgift och vad man betalar till banken för att låna till uppskovet.

Enligt den senaste rekommendationen från SvD:s räntepanel bör räntan minst gå att pressa ned till 1,7 procent, men den rekommendationen kom före den senaste räntesänkningarna. För att jämföra boräntor, ta hjälp av SvD Näringslivs räntekarta.

Så mycket sparar du – ett räkneexempel:

Ett uppskovsbelopp på 800 000 kronor kostar årligen 4 000 kronor i skatt. (Detta enligt 800 000 * 0,5 % = 4 000 kronor.)

Att betala av hela uppskovet kostar 176 000 kronor. (800 000 kronor * 22 % i skatt = 176 000 kronor.)

Att låna 176 000 kronor från banken innebär en räntekostnad på 2640 kronor om räntan är 1,5 procent.

Besparingen blir 4000 – 2640 = 1360 kronor.

Inte heller i detta exempel har vi tagit hänsyn till möjligheten att dra av räntan.

Se mer här:

Cred & Källa: Nu är det ännu bättre att betala uppskovet