Många är bekymrade över de svenska hushållens höga belåning. Men det är ingenting jämfört med vårt grannland i söder. Danmark är det land i OECD som har högst belåning – 250 procent i relation till disponibel inkomst, enligt Bostadskreditnämnden. Det kan jämföras med den svenska siffran på 165 procent.
Nordea, som har 16 procent av bolånemarknaden i Danmark, följer utvecklingen dagligen. Bankens vd, dansken Christian Clausen, har varit noga med att betona att de danska kreditförlusterna sjönk det senaste kvartalet jämfört med årets första tre månader. Samtidigt sticker man inte under stol med att Danmark ligger högt över de andra nordiska länderna.
–I andra kvartalet var kreditförlusterna 96 miljoner euro. Det kan jämföras med 1 miljon i Finland och 7 miljoner i Sverige. Så det är klart att Danmark ligger avsevärt högre än resten av koncernen, säger Rodney Alfvén, ansvarig för investerarkontakter på Nordea.
–Av totalt 194000 danska bolånekunder har vi gjort reserveringar för kreditförluster i cirka 10000 hushåll.
I nästa andetag poängterar han att det inte rör sig om verkliga kreditförluster, det vill säga att kunderna är sena med att betala sin ränta. Då är siffran 661 kunder.
De 10000 handlar i stället om att danska Finansinspektionen har infört nya strikta regler. Enligt de reglerna måste banken reservera för kreditförsluter i princip när lånen överstiger värdet på bostaden. Och så är alltså fallet i de 10000 hushållen – nog så oroande.
–Jag skulle säga att den låga danska arbetslösheten tillsammans med en låg ränta har räddat många bolånekunder. Stiger arbetslösheten – då kan kreditförlusterna komma att stiga. Men det ser vi inte några tecken på. Inte än. Men det är klart att läget är bekymmersamt. Vårt huvudscenario är att vi har sett det värsta i Danmark men vi följer händelseutvecklingen vaksamt, säger Rodney Alfvén.
Det gör även svenska Bostadskreditnämnden, som konstaterar att Danmarks problem hittills inte varit så uppmärksammade. Det kommer det nog bli ändring på. Det kraftiga prisfallet på bostäder, 30 procent sedan slutet av 2007 har skapat en farlig spiral, enligt Bengt Hansson, analyschef på Bostadskreditnämnden.
–Det blir en olycklig dynamik där husköparna förväntar sig ytterligare prisfall. Då avvaktar de hela tiden med ett köpbeslut. Det gör att priserna fortsätter ner. Dessutom har Danmark byggt många nya bostäder som gör att det nu finns ett överutbud, säger Bengt Hansson.
I dag finns cirka 80000 lägenheter och hus till salu i Danmark. i Sverige är den siffan 32000.
Konsumtionen i Danmark i dag är mycket svag. Den ligger 5 procent under 2007 års nivå, enligt Bostadskreditnämnden. I ett normalläge borde konsumtionen öka med ett par procentenheter varje år. Då skulle den i så fall ligga 10 procent upp jämfört med 2007. I Sverige har konsumtionen ökat med 5 procent sedan 2007.
–Det här är en direkt effekt av att cirka var femte danskt hushåll sitter med lån som är högre än värdet på bostaden. Det är ett obehagligt läge. Då är man inte särskilt sugen på att konsumera utan mer inriktad på att amortera. Därmed blir det väldigt svårt att få igång ekonomin, säger Bengt Hansson.
Viktigt att notera är också att den danska styrräntan är mycket låg. Listräntorna för bolån hos bankerna ligger kring 1,4 procent, den faktiska räntan efter prutning är sannolikt under 1 procent. Trots det har Danmark alltså relativt höga kreditförluster och trots det fortsätter prisfallet på bostäder.
–Skulle danska riksbanken höja styrräntan skulle många hushåll få det riktigt tufft, säger Bengt Hansson.
Även bankerna är som sagt utsatta. Redan i dag har ett antal mindre danska banker gått i konkurs. Samtidigt tror Bengt Hansson att danska riksbanken inte kommer att höja räntan i närtid. Det är viktigt för banken att hålla nere styrräntan så att inte den danska kronan blir alltför stark.
–Danmark är ett varnande exempel. Sverige kan absolut bli som Danmark. Det är ett viktigt budskap i sammanhanget. Vi anser att svenska skuldtillväxten är oroväckande hög, säger Bengt Hansson.
Se mer här:
Cred & Källa: Nordea fast i dansk bokrasch
Lämna ett svar