Inte en, inte två – men tre gånger i år har Riksbankschefen Stefan Ingves gett storbankerna hicka. Nu syns effekten. Minusräntan letar sig in i resultaträkningarna.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Linus Sundahl-Djerf
Det är inte gratis att ha pengarna på ett bankkonto. Någon annan får ta notan – i det här fallet banken som inte vill förlora sina kunder. Men banken är som bekant snål och skickar snabbt vidare notan till andra kunder som får betala med dyrare bolån. Alla storbanker lyckas dock inte kompensera för minusräntan.
SvD Näringslivs mångåriga arbete med Räntekartan ledde i maj i år till att bankerna öppet måste redovisa sina genomsnittsräntor på bolån.
Riksbankschefen Stefan Ingves senaste reporäntesänkning till -0,35 procent, den tredje nivån på minusräntan, gör pusslet än svårare för bankerna att lägga. De måste anpassa sig till en helt ny miljö, samtidigt som osäkerhet om både Kina och Grekland, tillsammans med Finansinspektionens signaler om tuffare krav, gör det svårt att navigera. Med tisdagens dystra inflationssiffror ökar dessutom sannolikheten för ytterligare en räntesänkning i år.
Storbanken SEB lyckades förvisso kompensera ett betydligt lägre räntenetto, skillnaden mellan räntekostnader och ränteintäkter, med ett högre provisionsnetto som fick skjuts av en skakig finansiell marknad i kvartalet. Men det räckte inte för en kräsen marknad som handlat upp aktien inför rapporten.
SvD Näringslivs mångåriga arbete med Räntekartan ledde i maj i år till att bankerna öppet måste redovisa sina genomsnittsräntor på bolån. Men i stället för att pressa räntorna har transparensen på kort sikt lett till högre bolåneräntor.
SEB:s vd Annika Falkengren. Foto: Lars Pehrson
SEB, som med 1,33 procent hade den klart lägsta bolåneräntan i maj, har på bara en månad höjt snitträntan med 9 punkter till 1,42 procent. Trots det lyckas vd Annika Falkengren inte fullt ut kompensera för notan på 300 miljoner kronor som negativa inlåningsräntor på kundernas bankkonton kostar varje kvartal, något både hon och finanschef Jan Erik Back upprepade flera gånger på tisdagens rapportkonferens.
De andra bankerna har betydligt lättare att skicka runt notan för minusräntan på banken. Swedbank bör tack vare en större andel bolån kunna kompensera för minusräntan. Bankens snittränta på 1,58 procent är dessutom betydligt högre än SEB:s. Handelsbanken passade mellan maj och juni på att höja bolåneräntan med 7 punkter till 1,63 procent och är nu dyrast.
Börsreaktionen efter SEB:s rapport förvånade. Inför börsöppning räknade en stor del av den samlade analytikerkåren med ett segertåg för Annika Falkengren – men det blev precis tvärtom och SEB var en av de stora förlorarna bland OMXS30-jättarna på börsen.
Om nu förväntansbilden på de tre återstående bankernas räntenetton faller efter SEB:s rapport kan det finnas utrymme för positiva överraskningar. Bedömare lyfter särskilt fram Swedbank som tack vare sina bolån har större möjligheter än SEB att kompensera för kostnader för minusräntan. På torsdag får vi svaret.
Räntekartan
Se mer här:
Cred & Källa: Kunderna tar smällen för minusräntan
Lämna ett svar