Finansinspektionen har på kort tid skärpt kraven på de svenska bankerna. De tuffare reglerna kommer kosta flera miljarder, men det är en kostnad som bankerna vältrar över på sina kunder – och det är precis det som är meningen.
Foto: Jessica Gow/TT
Det är upp- och nedvända världen i svensk ekonomi just nu. Det tydligaste tecknet är naturligtvis Riksbankens minusränta. Syftet med den negativa räntan är att eftersom det numera kostar att spara pengar blir det betydligt lönsammare att sluta lagra dem och istället använda dem. Strategin har lyckats, priserna har stigit även om inflationen fortfarande är en bit från Riksbankens mål på 2 procent.
För de svenska bankerna har minusräntan varit en utmaning för affärsmodellen. Att ta betalt av kunderna för pengarna på sparkontot är inte populärt. Det har blivit en balansgång mellan att ge kunderna minimal sparränta och öka marginalerna på utlåningen, till exempel bolån. Bankerna har dock klarat balansakten med bravur – även om en eller annan kund säkert är förbannad över att man via dyrare bolån finansierar bankernas policy att inte ta betalt av sina sparkontokunder.
Riksbankens minusränta har dock bäddat för fortsatt låga priser på bolån. Även om bostadspriserna legat ganska still den senaste tiden så finns egentligen inga tecken på någon riktig avkylning. Hushållen är inte det minsta benägna att betala av på sina lån, istället sparar man pengar på annat håll: i fonder, på konto eller i aktier. Det gör man för att alternativet – att betala av lånen – inte är lika attraktivt. Det är för billigt för hushållen att ha stora bolån.
Banker som gör förluster är dåligt för alla
Dilemmat för Riksbanken är att varje prissänkning på pengar samtidigt eldar på hushållens skuldsättning. Den finansiella stabiliteten i svensk ekonomi sätts därmed på spel. Helst vill Riksbanken ha en ränta för svenska hushåll med bolån och en för övriga. Det är trassligt att få till. Men med hjälp av Finansinspektionens tuffare krav på bankerna så har myndigheterna faktiskt uppnått något som närmast kan liknas vid en ”exklusiv räntehöjning” som framförallt hushållen kommer få känna av.
Finansinspektionens höjning innebär en kostnad för bankerna på sammanlagt 9 miljarder kronor. Den kostnaden kommer bankerna skjuta över till sina kunder. Skillnaden mellan Riksbankens så kallade reporänta och den ränta som bankerna erbjuder till exempel sina bolånekunder kommer därmed att öka. Det är också högst sannolikt att banken samtidigt fortsätter höja sina marginaler, och det är knappast något Finansinspektionen har invändningar mot. Högre priser på bolån ger en stabilare svensk ekonomi jämfört med en ökad skuldsättning hos de svenska hushållen, tycks Finansinspektionen resonera.
Vinstgivande banker utmålas ofta som ett otyg men det finns grader i bankhelvetet – banker som gör förluster är dåligt för alla. En liten utblick visar att banker som inte klarar av att göra vinster i en lågräntemiljö är en risk för hela ekonomin. Det är tydligt i EMU-området. De europeiska bankerna är fortfarande i så dåligt skick efter finanskrisen att de behöver akuthjälp. För att skydda den europeiska banksektorn från de negativa effekterna av den räntesänkning som genomfördes förra veckan av ECB gick centralbanken ut och erbjöd bankerna mer eller mindre obegränsad finansiering till noll kostnad. Slutsatsen från bland andra investmentbanken Kepler Cheuvreux var att Mario Draghi därmed köpte en dyr försäkring för att försöka undvika att Europas ekonomi fastnar i en låginflationsmiljö – likt den Japan varit fast i sedan åttiotalet.
Det är upp- och nedvända världen på fler håll än bara i svensk ekonomi just nu.
Att Finansinspektionen, även om de inte gärna säger det direkt till allmänheten, uppmuntrar högre priser på bolån är lite surrealistiskt men logiskt. Att den här gången skälla på sin personliga bankman när räntan höjs har man nog inte så mycket för.
Anmäl dig här
Fortsätt läsa:
Cred & Källa: Kunderna får betala för bankernas buffert
Lämna ett svar