Tycker du att dina kompisar klättrar snabbt i bostadshierarkin? Det är sannolikt så. Men det är inte deras lön eller växande besparingar som finansierar det bättre läget eller det extra rummet. En stor del av de svenska hushållen ökar i stället successivt sin skuldbörda, vilket märks i nya rekordnivåer på bolån.
Det låga ränteläget fungerar som en hushållens egen dunderhonung, skriver SvD Näringslivs börskrönikör Patricia Hedelius. Foto: Hasse Holmberg / TT.
Trots att bara halva befolkningen äger sitt boende så riskeras hela den svenska ekonomin av det växande skuldberget – om än inte nu.
Det låga ränteläget fungerar nämligen som en hushållens egen dunderhonung. Likt en uppumpad Bamse ser de svenska hushållen just nu oslagbara ut.
Varje månad har svenskar med lån i snitt 6 procent mer kvar när alla nödvändiga utgifter är dragna. Samtidigt växer förmögenheten. Att vi snabbt blivit rikare förklaras framförallt av prisökningen på bostäder som slagit nya rekord, men även att sparandet i aktier och fonder fått se ett förmögenhetslyft på åtskilliga procent med anledning av börsfesten.
De som tidigare problematiserat runt hur mycket som finns kvar i plånboken när bolånen är betalda har idag inte mycket att komma med.
Men det finns ett långsiktigt hot och det kommer kanske ifrån just värdet på bostäderna och de stora förmögenheter som skapats på pappret.
Många hushåll skulle finna belåningsgraden oroväckande hög. Enligt Finansinspektionen hade hälften av de hushåll som myndigheten undersökt en belåningsgrad på över 70 procent.
Men finns det mer dunderhonung i ladorna?
Skulle bostadspriserna falla med omkring 25 procent skulle upp mot en tiondel av alla hushåll med bolån inse att deras skulder skulle vara större än värdet på deras bostad. En sådan situation vore en mardröm.
Det räcker med att en mindre andel av hushållen agerar och vill sälja eller köpa en billigare bostad för att priset på bostäder ska pressas ned ytterligare.
Även om vi skulle fortsätta betala våra räntor på bolånen så skulle ett prisfall på bostäder bli ett ordentligt problem för de svenska bankerna. Eftersom bankerna i sin tur lånat upp pengar med svenska bostäder som säkerhet kommer sannolikt en och annan bank behöva kräva amortering av sina bolånekunder för att sänka belåningsgraden. Pressade hushåll innebär sämre ekonomisk tillväxt – sannolikt i ett läge när den svenska ekonomin utstår andra prövningar.
Ett scenario med fallande bostadspriser känns avlägset, mycket avlägset till och med eftersom vi precis svalt vår burk med ”dunderhonung” i form av historiskt låga räntor. Det gör att vi känner oss så härligt oövervinnliga.
Men finns det mer dunderhonung i ladorna?
Det finns ett brett samförstånd bland politiker och myndigheter om att svenska hushåll lånar för mycket till sitt boende. Men det är svårt att komma åt högrisklånarna utan att riskera att sätta hela den svenska ekonomiska utvecklingen på spel. Det visar exempelvis Riksbankens tidigare ”inte-sänka-räntan-strategi”, som man tvingades att överge.
Nu när Riksbanken istället fokuserar på ekonomin i sin helhet så finns det hopp om ekonomisk tillväxt och en återkomst för inflationen. En starkare gemensam ekonomi är det bästa skyddet mot nuvarande läge: rekordskuldsatta och rekordförmögna hushåll.
Läs mer:
Cred & Källa: Klarar svenskarna en krasch?
Lämna ett svar