Kinas initiativ sätter press på företagen

I samband med sitt besök i USA presenterade Kinas president Xi Jinping vad som kommer bli världens största handelssystem med utsläppsrätter. Det valda sällskapet är ingen slump. Redan i fjol gick USA och Kina ut gemensamt och lovade att agera i klimatfrågan, även om ländernas löften skiljer sig åt.

Beskedet från Kina är historiskt då landet aldrig tidigare har gett några klimatlöften. Nu åtar sig Kina att se till att landet når sin utsläppstopp år 2030 och handelssystemet är en del i den planen.

I Kina är utsläppen och problemen med smog ett akut hot mot ekonomin. Ett målande exempel är när Coca-Cola erbjöd en hälsobonus till personal som arbetar i Kina eftersom det är svårt att rekrytera till en plats där anställda känner oro för sin hälsa på grund av luftföroreningar.

Att Kina skulle presentera en nationell utsläppshandel var väntat, landet har haft flera pilotprojekt på gång. Även om handeln beräknas vara igång först 2017 går Kinas regering ut med det nu, innan det internationella klimattoppmötet i december i Paris. Syftet är att kunna slå sig för bröstet inför förhandlingarna. Och är man sämst i klassen kan det vara välbehövligt. Med sina runt 9 miljarder ton släpper Kina årligen ut mest koldioxid i världen – följt av USA, därav deras allians i frågan.

Vid klimattoppmötet är åtminstone förhoppningen att alla medlemsländer ska ha bindande mål för utsläppsminskning. Att skrivningarna verkligen blir tvingande är ganska osannolikt, men framöver kan vi vänta oss fler regleringar, klimatlagar (Sverige utreder just nu behovet av en) och utsläppsskatter. Enligt Världsbankens senaste rapport har antalet politiska åtgärder för att få företag att betala för sina utsläpp dubblerats sedan år 2012. I dag täcks runt 12 procent av världens utsläpp av någon form av reglering. Om Kinas utsläppssystem blir verklighet kommer den siffran att skjuta i höjden.

Många företag har redan läst signalerna. Enligt analysorganisationen CDP:s senaste investerarrapport har antalet företag som sätter ett internt planeringspris på koldioxid trefaldigats på ett år, från 150 till 437 stycken. Samtidigt säger 583 företag att de kommer sätta ett sådant pris de närmaste två åren för att hantera klimatriskerna i sina investeringar och ta höjd för ökade krav.

Bland företagen finns multinationella jättar som Exxon Mobil, General Electric och Microsoft (och motsägelsefullt nog Volkswagen, som kan behöva räkna med betydligt större kostnader efter den omfattande miljöskandalen).

Bland de nya företagen på CDP:s lista över dem som har ett internt pris på koldioxid finns de flesta i Kina och Asien, men trenden är global. Svenska företag som anslöt sig i år är de utsläppstunga aktörerna SAS, Tetra Pak och Boliden. Till år 2020 har Tetra Pak satt ett pris per ton som är nästan 8 gånger så högt som det vi i dag ser i dag i EU:s utsläppssystem.

Det säger något om dagens europeiska prissättning. Systemet håller på att ses över och förhoppningsvis kan rean på vår framtid stoppas. Men trots bristerna i utformningen ska systemets värde som styrkraft inte underskattas. Hittills har EU lämnat bland de mest ambitiösa åtagandena inför Parismötet. Unionen har lovat att minska utsläppen med 40 procent till år 2030, utifrån 1990 år nivå.

Att SAS finns med bland företagen som gör sig redo är knappast förvånande. Redan nästa år har flygets internationella branschorganisation lovat EU att presentera ett globalt utsläppssystem. Även om det bara är en bransch skulle ett sådant system visa att det är möjligt att enas internationellt. Låt oss hoppas att klimattoppmötet i Paris kommer först med att ge oss det budskapet.

Se mer här:

Cred & Källa: Kinas initiativ sätter press på företagen