CANNES. Quentin Tarantino pratar som en kulspruta.Under knappt en timmes möte med världspressen hinner han med att förklara filmkonsten både död och återuppstånden, berätta att ”Django unchained” ska bli tv-serie och – hylla sig själv.– Hur orkar de regissörer som aldrig ser sina egna filmer igen titta sig i spegeln på morgnarna? Jag blir upphetsad av att se mina egna filmer, säger han och skrattar. Den 51-årige regissören är här dels för att presentera 20-årsjubilerande Guldpalmsvinnaren ”Pulp fiction” på en stor gratisvisning på strandbion i går kväll, dels för att introducera avslutningsfilmen, Sergio Leones (1929-1989) spaghettivästern ”För en handfull dollar”, som fyller 50 år.Han är väldigt noga med att påpeka att filmen visas i en 35 mm-kopia.”Filmen är död som konstart”Quentin Tarantino är inte nöjd med den digitala utvecklingen inom filmen.– Vill man se en digital kopia, kan man lika gärna se den på en storbilds-tv som på bio.– Det enda bra med det digitala är att det ger chansen för unga filmare att experimentera, att på ett billigt sätt se om man har talang för att göra film eller inte. Herregud, det räcker ju med Iphone för att kunna göra en långfilm. På min tid var det som att klättre upp för Mount Everest när man skulle skrapa ihop pengar till 16 mm-film och få tillgång till en kamera.– Jag har fört en kamp för att bevara den traditionella filmen och den har jag förlorat och därmed får man erkänna sig besegrad och förklara filmen död som konstart.– Den generation som styr och ställer nu är helt hopplös. Förlorad. Förhoppningsvis får vi se kommande generationer bli lite nostalgiska och ta tillbaka filmen. Ungefär som att folk i dag gärna köper riktiga LP-skivor på vinyl. Då kanske filmkonsten kan återuppstå igen.– Varför en etablerad filmregissör i dag väljer att spela in filmer digitalt går över mitt förstånd. Det skulle jag aldrig göra.Gillar Cannes-festivalenHan återvänder gång på gång till de spaghettivästern-filmer som Sergio Leone gjorde.– För mig föddes den moderna actionfilmen med att den första Leone-filmen hade premiär. Och han har influerat så många. Vad hade MTV blivit utan Leone? Detta att klippa filmen till musiken, det var ju helt nyskapande.– För mig är ”Den gode, den onde, den fule” (1966) alla tiders bästa film. En sådan som far och son bör se tillsammans så fort grabben är gammal nog att se en film, jag var bara fyra, fem år när jag såg den.Tarantino säger att han älskar att besöka Cannes-festivalen.– Av alla priser jag har fått, så värderar jag Guldpalmen för ”Pulp fiction” allra högst. Jag vill väldigt gärna en dag komma tillbaka och vinna en till.Älskar sina egna filmerHan berättar också på hur han ser på sin egen plats i filmhistorien.– Sergio Leone skapade ju en hel genre helt själv. Det finns rätt många som kopierade mina första filmer under en tio års-period. Så visste jag hade väl kanske visst inflytade på hur kriminalfilmen utvecklades som genre.Han erkänner att han älskar att se sina egna filmer och nästan blir lite upphetsad av det. Till skillnad från andra regissörer, hittar han inte massor av fel i dem.– Häromveckan gick ”Kill Bill: Vol. 1” på någon kabelkanal. Jag började titta och… blev fast i den, hela filmen.Till sist, förstås, fick han också frågan vad han ska göra närmast.– Det finns massor av överblivet material från ”Django unchained” som är ganska coolt. Om jag klipper ihop en fyra timmar lång film, kanske folk blir avskräckta. Så jag har planer på att göra en 4 x 60 minuter lång tv-serie. Det är som att det slinker ned lättare hos publiken då. Då kan de glatt se fyra timmar på raken…Kanske gör skrotade filmenOch vad händer med ”The hateful eight”, den påtänkta västern han skulle göra, men som han skrotade när någon av de som hade fått manus lät det läcka ut på nätet?– Jag är inte lika ilsken på det längre, så vi får väl se.Nyligen genomfördes en uppläsning på scen i Los Angeles av manuset, med bland annat Kurt Russell, Samuel L. Jackson, Zoe Bell, Amber Tamblyn, Tim Roth och Michael Madsen.– Det fungerade utmärkt. Nu ska jag skriva en andra och tredje version av manuset. Slipa till det. Det får ta den tid det tar. Det kan bli en bok. Det kan bli en pjäs, det lämpar sig nog för det också. Det kan bli en film. Eller ingenting.
Läs mer här:
Cred & Källa: – Jag blir upphetsad av mina egna filmer
Lämna ett svar