Ingves: Läget farligare för varje dag som går

För hushållen stiger alltså boräntorna från två håll. Hushållen drar ner på sin konsumtion vilket påverkar resten av landets ekonomi. Men riksbankschef Stefan Ingves kan inte säga hur troligt det är att krisen han beskriver blir verklighet.

– Det blir farligare för var dag som går. Men det går inte att räkna fram när något kommer att inträffa.

Är vi redan i dag på en ohållbar nivå?

– Ja. Redan i den förra stabilitetsrapporten i våras ansåg vi att det rådde en förhöjd risk i Sverige. Men det är ingen brist på analys utan brist på beslutsfattande.

Vad skulle kunna utlösa den kris du beskriver?

– Det är väldigt svårt att veta i den väldigt osäkra värld vi har runtomkring oss. Men i små öppna ekonomier brukar det börja genom att omvärlden ändrar sin uppfattning.

Riksbanken köper redan i dag svenska statsobligationer för att få fart på ekonomin och inflationen. Bland bedömare diskuteras det huruvida Riksbanken skulle köpa bostadsobligationer under en kris, för att då få ner ränteläget. Men det är alldeles för tidigt att tala om, anser Ingves. Riksbanken ändrar nu också sina regler för vilka säkerheter bankerna får lämna i pant hos Riksbanken för att låna pengar.

– Vi tycker inte att det är lämpligt att bankerna ska kunna pantsätta sina egna bostadsobligationer hos oss, vi kommer att kräva obligationer från två andra emittenter.

Stefan Ingves betonar att Riksbankens stödköp av statsobligationer har skapat god likviditet i det svenska banksystemet och säger att inlåningen från bankerna växer stadigt. Men soliditeten hos bankerna är ett större bekymmer. Bankerna borde ha mer egna pengar, anser riksbankschefen.

– Bankerna har ändrat sitt sätt att beräkna riskvikter, den riskvägda kapitaltäckningen ser därför bra ut. Men i slutändan har de inte mycket mer eget kapital nu än innan finanskrisen.

Årsskiftet närmar sig, den tidpunkt då bankernas styrelser bestämmer hur stor del av vinsten som ska delas ut. Stefan Ingves vill inte kommentera utdelningsbesluten men säger att bankerna bör ha mer eget kapital.

– Man kan aldrig veta i förväg hur sårbara bankerna är. De har ungefär 4 procent eget kapital. Givet att vi har ett väldigt stort banksystem i förhållande till den svenska ekonomin är vår uppfattning att det är för dåligt. Vi vill att det lyfts till 5 procent.

Stefan Ingves har länge varnat för obalanser på bostadsmarknaden och risker. Varningen nu är ännu skarpare än tidigare. Ändå vill inte riksbankschefen använda reporäntan för att påverka situationen – trots att en högre ränta troligen skulle dämpa ökningstakten av skulderna.

– I dag har vi avvägningen mellan att få upp inflationen och finansiella obalanser. Men med en högre ränta skulle troligen kronan stärkas och det skulle vara ännu svårare att få upp inflationen. Någon annan måste hantera bostadsmarknaden.

Professor Lars Jonung har under en lång tid argumenterat för att Riksbanken bör återinföra ett nytt större toleransintervall kring inflationsmålet, på plus minus 2 procent. Då skulle en inflation mellan 0 och 4 procent vara inom målet, och reporäntan skulle kunna hållas högre.

– Det är bra att det finns en diskussion om penningpolitiken och toleransintervallet men det är ytterst en politisk avvägning. Det var olyckligt att toleransintervallet avskaffades. Men vi håller på att vända trenden i inflation och inflationsförväntningar. Då bör också räntorna stiga längre fram.

Stefan Ingves nämner den utredning av Riksbanken och inflationsmålet som gjorts av Mervyn King och Martin Goodfriend och som kommer presenteras inom en snar framtid. Men han vill inte säga vad som skulle hända om King och Goodfriend föreslog ett nytt toleransintervall, och fick stöd av Riksdagens Finansutskott.

Riksbanken har ansvar för prisstabilitet, inflationsmålet, och finansiell stabilitet. Men många varnar för att minusräntan eldar på de finansiella obalanserna. Något som Stefan Ingves är väl medveten om.