IMF-chefen oroas av större klyftor

Ökande inkomstklyftor i världen är en av huvudfrågorna vid Davosmötet i Schweiz. Efter finanskrisen 2008 trodde många att världen skulle göra en omstart, och gå mot minskade inkomstklyftor och mer jämlikhet. Så har det inte blivit.

Den rikaste procenten av jordens befolkning äger snart hälften av jordens tillgångar och rikedomar, enligt en rapport av Oxfam under Davosmötet. Trenden är tydlig, enligt rapporten. De mest förmögna ägde 44 procent av jordens rikedomar 2009, ökade andelen till 48 procent 2014, och spås äga över 50 procent 2016. Samtidigt ägde 80 procent av världens befolkning bara 5,5 procent av rikedomarna 2014, enligt rapporten.

”Vi lever i en rikare värld, men rikare för vem?” var därför temat vid en välbesökt paneldebatt med bland andra IMF-chefen Christine Lagarde, Nobelpristagaren Robert Shiller, Oxfam-chefen Winnie Byanyima och skaparen av World Wide Web Tim Berners-Lee på fredagen.

– Vi vill visa en trend, inte peka finger åt några skyldiga personer. Detta handlar om att de rikaste kan köpa sig längre, friskare och lyckligare liv medan de fattigaste sitter fast i fattigdom i generationer, sade Winnie Byanyima.

Hon fick medhåll av IMF-chefen Lagarde.

– IMF har nu slagit fast att ojämlikhet inte gynnar en hållbar tillväxt, och att bristen på jämlikhet förvärrats sedan finanskrisen 2008. Mycket ojämlika samhällen kan förstöra egna utsikter till ekonomisk tillväxt och framgång. Ojämlikheten hämmar tillväxten, jobben och kvinnors möjligheter att komma in i ekonomierna, sade Christine Lagarde.

Enligt Oxfam-chefen är regler som styr marknaderna snedvridna till fördel för de rikaste. Därmed blir det en okontrollerbar ökning av ojämlikheten.

– I USA spenderade finansiella lobbyister 400 miljoner dollar 2013 för att påverka ekonomiska och politiska beslut. I EU lade finanslobbyn 150 miljoner dollar på att påverka europeiska regeringar, sade hon och tillade:

– Ett annat problem är att många rika företag och personer inte betalar de skatter de bör. Vi har ett globalt skattesystem som läcker, det måste fixas. Dessutom bör minimilöner höjas. Braslien har gjort det. Det ökade minimilönen med 50 procent mellan 1995 och 2011, vilket lyfte människor ur fattigdom.

Andra framhöll att man inte ska drämma hammaren i huvudet på dem som skapar välstånd.

Det påpekades att andelen fattiga som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen faktiskt gått från 36 procent 1990 till 15 procent idag.

– Kapitalism gör det möjligt för människor att förbättra sina liv. Folk bryr sig inte om ifall Steve Jobs eller Bill Gates är superrika. De vill bara ha möjlighet att förbättra sina egna liv, sade Steve Forbes, vd för Forbes i ett videoinlägg till debatten. Luke Johnson, vd för brittiska Risk Capital Partners, slöt upp vid hans sida.

– I debatten om ojämlikhet ska man inte demonisera de styrande i näringslivet, och kritisera dem för att vara fat cats eller plutokrater. Ett samhälle som demoniserar kapitalism är dömt till brist på investeringar och förlust av talanger, sade han.

Nobelpristagaren Robert Shiller lyfte fram ett annat perspektiv.

– Ojämlikhet har funnits i århundraden. Det är mycket komplicerat, och inget vi löser över en natt. En utmaning blir hur den snabba utvecklingen av teknologier kan bidra till att minska ojämlikheten, sade Shiller.

Här kom förvånande nog webb-uppfinnaren Tim Berners-Lee med pessimistiska tongångar. Nya teknologier lämnar många på efterkälken, menar han.

Webben brukar hyllas för att minska ojämlikhet genom att hjälpa alla att koppla upp sig. Men det är bara en minoritet i världen som använder webben. Omkring 40 procent i världen använder webben, och övriga 60 procent hamnar i bakvattnet, sade han.

Webben-grundaren avslutar med aningen mörk syn.

– Ju mer webben utvecklas och ju mer det går att göra via webben, desto mer halkar övriga 60 procent efter. Därmed har webben ökat gapet mellan rika och fattiga, mellan ”haves och have-nots”.

Fortsätt att läsa här:

Cred & Källa: IMF-chefen oroas av större klyftor