Fröberg: Bränslemålet flyttas till månens baksida

Mål. Sug på det enstaviga ordet: ett sådant bör vara mätbart och möjligt att nå om man lägger manken till.

Vår regering, liksom den förra, har ett mål om en ”fossiloberoende fordonsflotta år 2030”. Låt oss prata klartext: Det är ouppnåeligt. Men för att komma något närmare målet bör regeringen vidta åtgärder.

Den åtgärd som en stor majoritet av nationalekonomer världen över pekar på är beskattning av koldioxid, som styr oss köpare mot fossilfria alternativ. Det nickar finansminister Magdalena Andersson (S), liksom miljöminister Åsa Romson (MP), instämmande till. Och eftersom elbilsutvecklingen är lite skral är biodrivmedel just nu i fokus.

Men låt oss titta på en utveckling som går åt helt fel håll eftersom regeringen är bakbunden av tjocka rep från EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

I veckan släppte Finansdepartementet en promemoria inför höstens budgetproposition. I den höjs energiskatten per liter med 44 öre för bensin och 48 öre för diesel, plus moms. Ute vid pump på tankstationerna blir höjningen runt 60 öre per liter. Det kan man tycka är jobbigt och att det svider i plånboken. Men samtidigt har bränslepriserna i snitt sjunkit över 2 kronor per liter kronor sedan höstens störtdykande av oljepriset.

Och vill vi sänka koldioxidutsläppen får vi helt enkelt tugga i oss det.

Jonas Fröberg.

”Läs den meningen en gång till: Biobränsle får aldrig bli billigare än fossilt bränsle”

Men så kom ett tillägg i Finansdepartementets PM. Skrivet liksom i förbifarten som när en moderator på en konferens med oinspirerad röst nämner att kaffet serveras klockan 10.00 efter att ha presenterat huvudtalaren.

Energiskatten på biodrivmedel ska höjas ”i motsvarande utsträckning”.

Tillägget är sprängstoff. Och du gissar rätt: Det går rakt emot regeringens politik. Rakt emot en koldioxidminskning. Rakt emot ministrarnas svada. Det gör att målet på fossiloberoende fordonsflotta år 2030 flyttas från att vara snudd på ouppnåeligt bort till månens baksida.

Så – vadan detta?

Förenklat säger EU-regler (Energiskattedirektivet och statsstödsregler) hårresande nog att regeringen inte får låta biodrivmedel – etanol och biodiesel – vara billigare än fossil diesel och bensin ute på mackarna.

Bakgrunden är att Sverige, som en av få i Europa har koldioxidskatt på drivmedel, vilket ger högre skatt på fossila drivmedel än biodrivmedel, alltså exakt det som ekonomerna pekar på som det enda framkomliga. Och exakt här finns paradoxen: EU betraktar det som statsstöd, vilket ses med en byråkratisk misstänksamhet av samma dignitet som om Sverige haft fingrarna långt ner i den ryska maffians syltburk.

Kanske var det charmen, kanske den dåvarande hästsvansen. Faktum var att förre finansministern Anders Borg (M) lyckades få till ett undantag som gäller fram till nyårsafton nästa i år. Undantaget innebar det Sverige får ha lägre skatt på biobränslen jämfört med fossila bränslen, men det var ändå inte så mycket att hänga i julgranen för Bryssel vek sig inte på huvudpunkten: Biobränsle får aldrig bli billigare än fossilt bränsle.

Läs den meningen en gång till: Biobränsle får aldrig bli billigare än fossilt bränsle.

För det är exakt den meningen som gör att Finansdepartementet nu går ut med tillägget att man höjer skatten även på biobränslen.

Så länge bio var dyrt att framställa biobränslen var det inget problem: Då var biobränslena helt enkelt dyrare trots skattenedsättning. Så är det inte längre och 2014 var faktiskt biodrivmedel billigare än fossila drivmedel i Sverige.

En enkel halvdum person som jag tänker då: Politikernas styrning har fungerat och utvecklingen går mot koldioxidminskning. Men i Bryssel skakade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso bekymrat på huvudet och suckade: Han såg nämligen något helt annat: Sverige hade brutit mot statsstödsreglerna och, vilket hittills inte kommit ut, är att Sverige skulle betala ett slags böter – egentligen en återbetalning av delar av statsstödet för att vi brutit mot reglerna för 2014.

Men det skulle inte betalas av Sverige som land, utan av bolagen som gör biodrivmedel. Svenska myndigheter skulle tvingas åka ut till Agroetanol i Norrköping som gör etanol och lilla Ecobränsle i Karlshamn som gör biodiesel – och kräva dem på pengar. Företag som gör biobränslen med upp mot 90 procents lägre koldioxidutsläpp än bensin eller diesel kunde ha drivits i konkurs. Anledningen var att deras etanol och biodiesel varit något billigare än de fossila alternativen ute på OKQ8 och Preems bränslepumpar.

Finansdepartementet lyckades, efter förhandlingar i det tysta under vintern, få EU-kommissionen att se framåt – inte bakåt.

Då är vi framme vid slutet av mars 2015. Det, som det tycks, bisarra beslutet av Finansdepartementet att höja skatter även på biodrivmedel är helt enkelt ett sätt att säkra så att svenska biodrivmedelsbolag ska slippa dryga böter eller drivas i konkurs.

För alla som undrar vad som faktiskt skulle krävas för att nå målet med en fossiloberoende fordonsflotta 2030 räknade Konjunkturinstitutets forskningschef Eva Samakovlis på det i en rapport i december 2013. Slutsats en blev att bensinen bör kosta 42 kronor per liter.

Vad som inte kom fram var att biodrivmedlen måste kosta exakt lika mycket.

Vad görs då för att få bukt på detta? Finansdepartementet har förhandlat i flera år med EU-kommissionens tjänstemän med målet att koldioxidskatten inte ska räknas som statsstöd. Man har inte nått någon som helst framgång. Och klockan tickar. Sverige har sitt undantag från statsstödsreglerna om koldioxidskatt fram till nyårsafton 2015 – och man har ansökt om ytterligare ett år men ännu inte fått svar. Det måste hur som helst snart lösas, vilket det i dag inte finns något som helst tecken på ska ske.

Samtidigt sitter jag och läser en motion från Miljöpartiet från 2008: ”Motion med anledning av prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi”. Där skrev Miljöpartiet att man vill nå längre än att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030: ”År 2015 vill vi att alla nya bilar ska kunna köras på annat än fossila drivmedel.”

I verklighetens 2015 ter sig detta lika avlägset som en hägring.

Fortsätt läsa:

Cred & Källa: Fröberg: Bränslemålet flyttas till månens baksida


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *