”Folk är upprörda på de grekiska öarna”

Sent på torsdagen kom den grekiska regeringen slutligen med sina förslag på åtstramningsåtgärder för att blidka långivarna. Förslagen uppges vara mycket nära det förslag som den grekiska befolkningen röstade nej till för bara några dagar sedan.

Särskilt förslaget om att ta bort momsrabatten på landets öar upplevs som ett svek av den grekiska befolkningen, menar Stockholms Handelskammares chefsekonom Andreas Hatzigeorgiou, som själv befinner sig i den grekiska övärlden.

– Folk är upprörda, de anser att det var just det här förslagen de röstade emot. En stor del av drivkraften att gå och rösta i söndags var just att sätta stopp för momshöjningen. Jag tror att det kommer att straffa sig för regeringen, säger Andreas Hatzigeorgiou till SvD Näringsliv.

Samtidigt är han tveksam till den senaste tidens bedömningar om att grexit skulle vara nära förestående.

– Jag ser inte att någon grexit är runt hörnet, det finns för mycket som talar emot det, säger han.

Vad då, till exempel?

– För det första är långivarna öppna för ett nytt stödpaket. Det talar i praktiken emot att man skulle se grexit som en väg ut ur situationen, då det skulle innebära att man i praktiken inte skulle få tillbaka sina pengar. Det skulle vara omöjligt att betala tillbaka lånen till fullo i drachmer. För det andra finns det nog bara en sak som Syriza-regeringen hatar mer än åtstramningar, och det är att få en egen skvalpvaluta.

Att lämna valutasamarbetet skulle heller inte vara den bästa vägen ut ur den ekonomiska krisen, tror Andreas Hatzigeorgiou – tvärt emot vad bland andra SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist anser.

– Det finns fördelar och nackdelar med allt, men sammantaget ser jag fler risker än vinster med en grexit för både Greklands och eurosamarbetets del, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Vilka risker skulle det innebära för eurosamarbetet?

– Det skulle hålla tillbaka tillväxt och investeringar i Europa. Investerare skulle ställa sig frågan både en och två gånger om valutan verkligen är beständig. Spanien och Portugal skulle säkert också flirta med tanken att lämna euron för att få tillgång till egna sedelpressar.

Just detta, att kunna ha en egen penningpolitik, ses av andra ekonomer som en förutsättning för att Grekland ska kunna ta sig ur krisen. Men även här har Andreas Hatzigeorgiou en annan bild.

– Det finns absolut nackdelar med ett valutasamarbete. Men den externa pressen på reformer för Grekland är mycket viktig, bristen på reformer har legat Grekland i fatet i årtionden, säger han, och fortsätter:

– Man har prövat penningpolitiken, men det har bara lett till återkommande devalveringar och inte till hållbar konkurrenskraft. Om Grekland skulle lämna euron, skulle de bara byta en skuldkris mot en inflationskris – och på köpet förlora trycket på viktiga reformer.

Läs mer här:

Cred & Källa: ”Folk är upprörda på de grekiska öarna”