De svenska hushållens skuldsättning har ökat dramatiskt sedan mitten av 90-talet. Allt oftare hörs åsikten att svenskarna måste lära sig att amortera, i alla fall på sina topplån.
Och de som efterfrågar en starkare amorteringskultur behöver bara lyfta blicken till vårt grannland i öst.
• LÄS MER: ”Sjöstedt och Norman vill ha amorteringslag”
Nordea, Handelsbanken och Danske Bank erbjuder bolån i både Finland och Sverige. I Sverige ligger den genomsnittliga återbetalningstiden för bolån på 125 år (71 år för villaägare), enligt statistik från Statens bostadskreditnämnd, BKN. I vårt grannland Finland betalar hushållen däremot tillbaka sina lån på i genomsnitt 20 år, enligt landets centralbank.
– Det stämmer att man i Finland har kortare amorteringsplaner. Vi erbjuder planer på upp till 30 år. Det skiljer sig mellan de nordiska länderna. Sverige, Norge och Danmark är ganska lika. I Finland betalar man snabbare. Det har alltid varit så, det är en finsk tradition, säger Nordeas bolånechef Michael Skytt.
Amorteringsfria lån existerar i princip inte i Finland, menar Elina Salminen, analytiker på Finansbranschens centralförbund i Finland.
– Det finns inget intresse bland hushållen för den typen av lån, och bankerna erbjuder de inte. Att amortera av sina lån är en del av kulturen, säger hon.
Sett till privatpersoners skuldsättning ligger Finland betydligt bättre till än sina nordiska grannländer. I fjol uppgick de finländska hushållens skuldsättning till 114 procent av hushållens disponibla inkomst. I Sverige landar hushållens skulder idag på 165 procent av den disponibla inkomsten.
Per Beckman, vd på Handelsbanken Stadshypotek, menar att det handlar om olika typer av sparande.
– I Finland finns en helt annan tradition. I Sverige har vi har en tradition av ett annat sparande. De har exempelvis mindre andel fondsparande, amorteringen blir en typ av pensionssparande.
• LÄS MER: ”Amorteringskrav delar bedömare”
Vilket är bäst då?
– Det skiljer sig åt från tid till annan. Att spara i fonder är bra när börsen går upp. Och går fastighetspriserna upp är det inget problem att inte amortera hela lånet, säger han.
Även på räntesidan finns skillnader mellan svenska och finländska bolånetagare.
I Finland är boräntan knuten till referensräntan Euribor, och kunder förhandlar fram individuella marginaler med sin bankman. Enligt Elina Salminen ligger en vanlig marginal på 1 procent. En tolvmånaders Euribor-ränta ligger idag på 0,93 procent.
Enligt statistik från Finlands centralbank låg snitträntan på de finska hushållens utestående bostadslån på 2,18 procent i maj. Cirka 90 procent av de finländska hushållen har lån med rörlig ränta.
Men för svenska bolånekunder är verkligheten en helt annan. Här ligger tremånadersräntan hos Nordea på 3,9 procent, hos Handelsbanken på 3,89 procent och hos Danske Bank (verksam i Finland via dotterbanken Sampo Bank) på 3,95 procent,
Enligt Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank i Stockholm, är det dock inte så lätt att jämföra olika länders boräntor rakt över.
• LÄS MER: ”Rörliga räntan föll i sommar”
– Många faktorer spelar in. I Finland har till exempel en högre andel av hushållen rörlig ränta, vilket innebär att de själva bär ränterisken i högre utsträckning än i Sverige. En annan stor skillnad är att hur länge bankerna ligger med risken. I Finland är den genomsnittliga återbetalningstiden betydligt kortare än den i Sverige, säger Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank i Stockholm.
Så vår ränta är högre för att vi betalar tillbaka skulderna på längre sikt?
– Ja, så kan man kanske säga. Man kan bara konstatera att bankernas risk för att låna ut till hushållen är lägre Finland eftersom de har lägre total skuldsättning och amorterar mer.
Enligt Michael Skytt på Nordea tjänar banken inte mer på svenska bolån än på finska, trots att svenskarna betalar en högre ränta.
Den som vill studera bankens marginaler närmare på de båda marknaderna behöver dock bara backa några kvartal, närmare bestämt till kvartalsrapporten från det tredje kvartalet 2011. Där redovisas i svart på vitt att bankens marginal i Sverige under perioden låg på 1,09 procent medan den i Finland låg på 0,52 procent.
Men det är missvisande, hävdar Nordea, som numera inte längre redovisar sina marginaler på bolån.
– Redovisningen har inte varit jämförbar, därför valde vi att ta bort den. I Finland läggs bolånen direkt i banken och det är därför svårare att särredovisa aktuell marginal. Den är dock något högre än i Sverige. Att den faktiska räntan skiljer sig åt beror bland annat på att Finland har euron som valuta, säger han, säger Michael Skytt.
• LÄS MER: ”Amorteringskrav den rätta vägen?”
• LÄS OCKSÅ: ”Finland (hittills) bäst i euroklassen”
Läs mer här:
Cred & Källa: Finländare bättre på att betala av bolånet
Lämna ett svar