”Stabilitetsrapporten är skräckläsning. Riksbankens alla förslag skulle lamslå marknaden.” säger byggföretaget Veidekkes Lennart Weiss. Foto: Yvonne Åsell
Den svenska bostadsmarknaden är ett omdebatterat ämne. Nyligen kritiserade Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom byggbolagen och sa att byggbolagen sitter på mark utan att bygga och därför ”kloggar igen systemet”.
Men Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggföretaget Veidekke, anser att kritiken helt saknar grund och är orimlig ut ett företagsekonomiskt perspektiv.
– Alla investeringar vi gör har ett avkastningskrav, vårt krav är cirka 10 procent på sysselsatt kapital. Det finns ingen företagsledning som skulle få godkänt av sina aktieägare, investeringskommitée eller av sin husbank om man skulle binda kapital som inte avkastar.
Man måste skilja på behov och betalningsförmåga.
Weiss betonar också att byggföretagen möter hårda krav från sina banker och säger att bostadsbyggande är en kapitalintensiv verksamhet, omgärdad av rigorösa kreditpolicyer som förutsätter att man har kontroll på riskerna. Han medger att förseningar kan ske vid markanvisningar, men säger att det nästan alltid beror på att kommunerna inte är klara med exempelvis sina detaljplaner, bygglov, vägar eller vatten och avlopp.
Den svenska bomarknaden är ett omdiskuterat ämne. I veckan kom dock en första rapport om att priserna för första gången på länge ligger still. Foto: Ingvar Karmhed
Är det kommunerna som kloggar igen systemet?
– Kommunernas handläggningstider är ett mycket större problem. Det kan ta 6-10 år att ett projekt blir färdigt.
Men det är bostadsbrist, varför byggs det inte mer?
– Man måste skilja på behov och betalningsförmåga. Det finns ett stort behov av bostäder men få människor har råd att betala priset för en nybyggd bostadsrätt eller hyran i en nybyggd hyresrätt.
Riksbankens alla förslag skulle lamslå marknaden.
Så sent som i torsdags upprepade Riksbankschef Stefan Ingves att mer åtgärder behövs på svensk bostadsmarknad. I centralbankens stabilitetsrapport finns förslag på en rad åtgärder som ska dämpa hushållens lånevilja. Men Lennart Weiss varnar för att inskränka hushållens möjlighet att låna.
– Stabilitetsrapportens förslag är ett ogenomtänkt hopkok som saknar konsekvensanalys. Riksbankens alla förslag skulle lamslå marknaden. Dessutom är Riksbankens sätt att beräkna skuldkvoten missvisande. 70 procent av alla svenskar äger sin bostad, givetvis blir skulderna stora då.
Lennart Weiss har själv en bakgrund inom Socialdemokraterna. Men hans kritik rör också dagens rödgröna regering.
– Det är fundamentalt att förstå att svensk bostadsmarknad idag bygger på att hushållen själva står för finansieringen. Du kan inte öka bostadsbyggandet och samtidigt begränsa hushållens möjlighet att låna pengar. Jag tillhör själv det röda laget men regeringen har inte själva förstått innebörden av 90-talets systemskifte på bostadsmarknaden.
Hur ser du på Finansinspektionens förslag om ett skuldkvotstak?
”Jag tillhör själv det röda laget men regeringen har inte förstått vad som har hänt” säger Lennart Weiss. Foto: Yvonne Åsell
– Först avskaffades fastighetsskatten. Det gör att många äldre bor kvar i sina hus. Sen kom bolånetaket gör att många unga inte har råd. Skulle ett skuldkvotstak blir verklighet finns en risk att ännu fler utestängs från marknaden och att efterfrågan kollapsar, varnar Weiss.
Hur skulle ändrade ränteavdrag också påverka marknaden?
– Av de åtgärder som diskuteras så är alla i branschen minst oroliga för en kontrollerad och balanserad minskning av ränteavdragen. Då får man förutsätta att kapitalvinstbeskattningen förändras samtidigt och att hushållen får andra skattelättnader. Jag skulle vilja se ett subventionerat bosparande.
Jag tillhör själv det röda laget men regeringen har inte förstått vad som har hänt.
Regeringens förslag om ett investeringsstöd för att fler hyresrätter ska byggas får också kritik. Förslaget är feltänkt anser Weiss. Hyrorna kommer ändå att bli för höga för att svaga hushåll ska få råd. I stället borde regeringen rikta stödet direkt mot hushållen i form av utökade bostadsbidrag. Det vore särskilt viktigt för att få igång byggandet i kommuner där många nyanlända flyktingar bor.
– I miljonprogrammen är trängseln stor när många som flytt kommer till vänner och släktingar. Här finns också byggbar mark men befolkningen är för fattig för att ha råd med nybyggda hyresrätter.
Vad är lösningen?
– Antingen ger vi upp föreställningen om goda bostäder och sänker standarden brutalt. Det innebär mindre lägenheter, inga hissar, betonggolv, kökstrinett, icke-handikappanpassade bostäder. Det vill inte jag. Ge flyktingarna hyrescheckar eller bostadsbidrag så att de får råd, stöd som senare kan trappas ned. Har människor råd kommer byggbolagen att våga bygga.
Fortsätt läsa:
Cred & Källa: Byggföretag sågar Riksbanken: "Ogenomtänkt hopkok"
Lämna ett svar