Enligt författaren George Orwell har den moderna civilisationen skapats av kolet. Kolfyndigheterna i Wales och norra England gjorde inte bara gruvägarna rika, de drev maskinerna i det brittiska imperiets fabriker och värmde upp de brittiska hemmen.
Under början av nittonhundratalet hade Storbritannien över tusen gruvor. Då gruvarbetarna strejkade på åttiotalet fanns 170 av dem kvar. Sedan dess har ett fåtal gruvor hängt med. Nu ska den sista stängas.
– Fallet var omöjligt att undvika. Vi ser nu gruvindustrins död, säger Mike Toms, ordförande för analysbolaget Oxera. Han har tidigare arbetat för UK Coal och känner industrin väl.
I juli fick de sista 360 arbetarna gå från gruvan i Thoresby i Nottinghamshire, närmare 600 personer hade redan tidigare förlorat sina jobb. Gruvan har sysselsatt över hundratusen människor i området sedan den öppnades för nittio år sedan.
Kolet ligger djupt i Storbritannien, det är ett farligt jobb och arbetskraften är dyr.
Gruvstrejker i Thoresby 1984. Foto: Brian Bould/AP
Brittisk kolindustri
Då kolindustrin nationaliserades år 1947 sysselsatte den över en miljon personer i 1,503 gruvor. Det var en av de viktigaste industrierna i Storbritannien eftersom de andra industrierna var beroende av kolet. Fram till mitten av sextiotalet använde britterna fortfarande ånglok som drevs av kol.
Industrins nedgång började före andra världskriget. Mellan 1923 och 1945 sjönk Storbritanniens andel av den globala kolmarknaden från 59 procent till 37 procent. Den brittiska industrin hade svårt att tävla med andra kolproducenter och billigare energialternativ som börjat komma ut på marknaden. Då gruvstrejkerna inleddes år 1984 fanns 170 gruvor och 180,000 anställda kvar.
År 2009 importerades 78 procent av allt kol som användes i brittiska kraftverk. Det är billigt amerikanskt kol som har sänkt priset under de senaste åren, eftersom man i USA använder allt mer skiffergas.
I mars nästa år har närmare 16 gigawatt av kolkapacitet stängts sedan 2012. Sammanlagt har landet förlorat 21,4 gigawatt sedan 2010. Under samma period har man ökat kapaciteten med 6 gigawatt.
Enligt tidningen The Guardian släppte kolindustrin i Storbritannien ut närmare 87 miljoner ton CO2 i fjol. Det utgör 16 procent av landets utsläpp av växthusgaser. Under de senaste åren har den förnybara energiproduktionen vuxit med 400 procent, trots det har utsläppen av växthusgaser minskat med bara åtta procent.
Labours nya ledare Jeremy Corbyn har sagt att han kan tänka sig att öppna stängda gruvor i Wales, där man skulle kunna producera ”kol av hög kvalitet på ett grönt sätt”. Han vill också nationalisera energibolagen.
Thoresby Colliery:
Den största kolproducenten i Storbritannien, UK Coal, som äger Thoresby stänger också sin gruva i Kellingley i Yorkshire innan årsskiftet. UK Coal har kämpat för olika stödpaket som skulle ha räddat gruvorna och de närmare 1300 arbetsplatserna i Yorkshire och Nottinghamshire. Men inget stöd fanns att få. Då Kellingley stängts finns inga underjordiska gruvor kvar. Men kol finns det gott om i marken.
– Kolet ligger djupt i Storbritannien, det är ett farligt jobb och arbetskraften är dyr. För oss är det omöjligt att tävla med länder som Ryssland och Sydafrika, säger Mike Toms.
Han tror inte att industrin kommer att göra en comeback.
– Vi måste fråga oss om vi verkligen vill skicka folk under jorden för att utföra ett farligt och smutsigt jobb.
Enligt Mike Toms måste de samhällen som byggts upp kring gruvorna anpassa sig till en ny värld. Jobbet att hjälpa samhällena kring gruvor som stängts började redan på åttiotalet. Men en rapport av Sheffield Hallam University visar att de forna gruvområdena har haft svårt att återhämta sig.
Gruvarbetarna Mark Afford och Gary Spooner pratar efter sitt sista skift. Foto: Darren Staples/Reuters
Enligt professor Steve Fothergill, som varit med om att sammanställa rapporten, hör arbetslöshet och dålig hälsa fortfarande till vardagen för de närmare 5,5 miljoner människor som bor i de gamla gruvsamhällena.
– De ligger långt efter resten av landet. Inget har ersatt jobben som försvann, säger han i rapporten.
Forskning av finanskonsulten Nera visar att nedläggningen av gruvorna lett till mindre skatteintäkter och högre välfärdsutgifter för den brittiska staten. Men den har inte haft någon större inverkan på Storbritanniens BNP eftersom förändringen skett under en längre tid.
Det som däremot kan ha en snabb och tydlig inverkan är vad som händer med kolkraftverken. Storbritannien förlitar sig på sina gamla kolkraftverk, samtidigt som många måste läggas ner. Nu spekulerar de brittiska medierna att elpriserna kan stiga eller att Storbritannien till och med kan drabbas av avbrott i elförsörjningen om man inte hittar nya lösningar.
Eggborough i Yorkshire, som står för fyra procent av all el som produceras i Storbritannien, ska stängas i mars. Närmare 240 jobb går förlorade då det 53 år gamla kraftverket läggs ned. Risken för strömavbrott under vintermånaderna 2016 och 2017 växer.
Gruvan i Thoresby. Foto: Deborah Vernon/Alamy
Enligt Dieter Helm, professor i energipolitik på universitet i Oxford, är Storbritannien nära gränsen för sin egen energikapacitet.
– Vi har varit här förut och vi kommer antagligen att klara oss, men marginalerna är små. Det är inte helt bekvämt.
Problemet är enligt Helm att kol- och kärnkraftverken är gamla och stängs. Det yngsta kolkraftverket byggdes på sjuttiotalet. Storbritannien har inte ökat kapaciteten under de senaste åren. I stället har man förlitat sig allt mer på gamla kraftverk och importerad kol.
– Priset på kol är lågt och våra utsläppsgränser har höjts eftersom vi byggt ut de förnybara energikällorna.
Enligt Helm kommer nu närmare 40 procent av energin i Storbritannien från kolkraftverken. Han anser att Storbritannien borde fokusera mera på naturgas. Det skulle ge landet stabilitet under de kommande tio åren, då man förhoppningsvis bygger fler kärnkraftverk.
– Då vi fokuserar mer på oregelbundna energikällor behövs det också en större säkerhetsmarginal. Vi kan inte fortsätta på det här sättet.
En annan lösning, som föreslagits av kolindustrin i Skottland, är att omvandla kolet till gas. Enligt konsultbolaget Biggar Economics skulle ett förgasningsverk i Skottland skapa 11 900 nya jobb och tillföra 165 miljarder kronor till den brittiska ekonomin. Planerna har fått kritik av olika miljögrupper, bland annat av WWF.
Gruvarbetarnas fackförbund protesterar utanför Thoresby Colliery. Foto: Darren Staples/Reuters
Läs mer:
Cred & Källa: Britter riskerar strömbrist när kolgruvor stänger
Lämna ett svar