EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Foto: Yves Herman/Reuters
BRYSSEL. Två dagar efter den folkomröstning i Grekland som i teorin handlade om huruvida Tsipras skulle acceptera det senaste villkoren för nya krislån från Greklands långivare – EU, ECB och IMF – eller inte, men som i praktiken var ett sätt för premiärministern att kunna deklamera folkets vilja som grund för fortsatt motstånd mot just dessa villkor, så träffades eurogruppens 19 stats- och regeringschefer återigen i Bryssel på tisdagskvällen.
I två dagar har den ene regeringschefen efter den andra antingen försäkrat att ett nytt avtal kan göras och att Grekland fortfarande har en plats i euron, eller tvärtemot varnat för att spelet är över och grexit – att Grekland måste lämna valutasamarbetet och återinföra drachman.
På tisdagskvällen enades de 18 långivarländerna och EU-kommissionen om ett enda, hårt budskap: om inte grekerna under veckan tar fram ett program för ekonomiska reformer och åtgärder som de andra kan gå med på som villkor för nya krislån så är förhandlingarna över.
Men om man lyssnade noga så fanns flera budskap.
– Alla sidor i dessa förhandlingar bär skulden för det rådande stillaståendet, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk inledningsvis efter mötet.
Det var första gången som någon annan än grekerna officiellt tillskrevs en del av skulden för situationen. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll exempelvis ett ödesmättat tal i vilket han kallade Alexis Tsipras för lögnare, opportunist och populist, och sade att han själv, de 18 långivarländerna och IMF hade varit generösa.
Donald Tusk sade att tisdagsmötet syftade till att skapa “en gemensam framgång, utan vinnare och förlorare” – ett budskap till kanske framför allt det grekiska folket om att alla parter i förhandlingarna är kompromissvilliga.
– Men om detta inte händer så innebär det slutet på förhandlingarna, med alla möjliga konsekvenser inklusive ett skräckscenario i vilket vi alla förlorar, sade Tusk med hänvisning till grexit.
– Fram till nu så har jag undvikit allt tal om tidsfrister, men i kväll måste jag säga det högt och tydligt – den sista tidsfristen löper ut i slutet av veckan, avslutade Tusk.
Jag är starkt emot grexit men jag kan inte undvika den om inte den grekiska regeringen gör vad den måste.
Omvärlden, och framför allt Grekland, har dock under fem långa år av akut skuldkris inte hört mycket annat än än tidsfrister som kommit, brutits och konsekvent flyttats fram.
Den tyska förbundskanslern Angela Merkel bekräftade att Grekland ska lägga fram en ny reformplan på onsdagen och att hon också förväntade sig en plan för ett nytt, flerårigt program för Grekland dagen efter.
Jean-Claude Juncker, som inför mötet lovat att både ”tona ner retoriken” i samtalen med den grekiska regeringen, sade att man nu har en plan för hur Greklands utskrivning ur eurosamarbete ska gå till i praktiken.
– Jag är starkt emot Grexit men jag kan inte undvika den om inte den grekiska regeringen gör vad den måste. Vi har nu en grexitplan som är planerad i detalj, sade Juncker.
Juncker tillade dock att det också fanns en plan för humanitär hjälp till Grekland om det skulle behövas – ännu ett budskap till grekerna, nu om att de inte kommer att lämnas i sticket.
Budskapet är alltså hårt men försonande på samma gång. Det råder ingen tvekan om att tiden rinner ut för de grekiska bankerna, som fortfarande är stängda och som snart kan befinna sig i obestånd och krascha, och att varje ytterlig dag, vecka och månad som bråket mellan Grekland och långivare får fortgå äventyrar hela eurosamarbetet och euron själv.
Men det politiska priset för grexit är samtidigt mycket högt. Grekerna skulle kunna vända sig till Ryssland för hjälp istället, eller släppa på sina gränser kring vilka hundratusentals migranter väntar på att ta sig in i EU. Bland annat.
Att insistera på att Grekland reformerar sin ekonomi och går med på ett säkert tufft åtstramningsprogram men samtidigt lova exempelvis humanitär hjälp och övergångslån (det diskuterades också på mötet) om det skulle behövas, är att både vinna och ge efter på samma gång. Ett sådant avtal skulle båda sidor kunna acceptera utan att tappa ansiktet.
Återstår att se om Alexis Tsipras, som sade att tisdagsmötet hållits i en ”positiv atmosfär”, tar emot de andras hårda varningar – och försiktiga olivkvistar. Det kan vara den allra sista chansen han får för att hedra vad de flesta greker vill lika mycket som de vill få slut på svångremspolitik: vara kvar i eurosamarbetet.
Fortsätt läsa:
Cred & Källa: Långivarna eniga om hårt budskap till Grekland
Lämna ett svar