"Idol"-Rolfs revansch – efter mammans död – Expressen

Han var svårplacerad för juryn då han klev in i ”Idol” i sin röda mössa. Men det gick vägen, och nu är han en av de tolv i startfältet.

Vad få känner till är att Rolf Öhlén, 27, dömdes för ringa narkotikabrott 2008, efter att ha gömt 392 gram cannabisharts i ett förrådsutrymme. Han fick samhällstjänst och skyddstillsyn. Bakgrunden till domen är än mörkare.

”En jäkligt strulig period”

– Det var en jäkligt strulig period. Jag hade precis bott på behandlingshem, och när jag flyttade hem gick det två månader innan morsan gick bort. Då hade jag redan varit borta från henne i 2,5 år, säger Rolf Öhlén.

– Då blev det ju en strulig period igen, precis när man börjat reda ut sig. Det blev en jättedipp. Man var ganska obrydd kring vad man gjorde, och sedan åkte jag dit på innehav av cannabis. Jag gjorde samhällstjänst, och har lagt det bakom mig, fortsätter han.

Rolf beskriver hur han var stökig i tidiga tonåren. Han bytte skola flera gånger, och hamnade på behandlingshem efter att ha provat hasch. Hans mamma drabbades av cancer och ett år efter hennes död gick hans mormor bort. Vägen tillbaka blev lång.

Lång väg tillbaka

– Det var så jävla hemskt att se mormor på sitt barns begravning, det går inte att beskriva. Hon gick bort ett år senare, säger Rolf.

Vändpunkten kom dock, Rolf började jobba som diskare och har de senaste åren varit servitör och stått i barer, samtidigt som musiken alltid funnits med honom. I jobbet, och musiken, får han utlopp för det som tidigare ställde till det för honom, menar han.

– Jag är bara glad att jag hittade mig själv, att jag fokuserade på att använda de egenskaper jag har till något bra, och att må bra på riktigt i stället för att tro att man har kompisar – som sedan snor ens tv-spel. Jag kunde ha strulat till det riktigt och inte funnits här i dag. Många vänner har hamnat där.

”Jag är stolt”

Har du rökt hasch sedan du åkte dit?

– Det har hänt. Det var en jävligt strulig tid. Men vad ska man säga, det är inget mer med det. Man skaffar jobb, och det går inte att hålla på. Jag har inget behov av det, och gör det absolut inte nu.

– Jag är stolt över den jag är i dag, mer än att jag skäms över det som varit. Jag fokuserar på det mamma sa till mig, att jag har något jättefint i mig och kan göra vad jag vill.