Återigen har den värsta hemsökelsen i mitt annars relativt händelselösa liv drabbat mig. Jag har slarvat med kosten, och min skit är kletigare än underredsmassa. Efter några turer till mellanöstern lärde jag mig uppskatta den ädla konsten att bistå med vatten vid tvätt av rövrabatten. Att blöta pappret har inte riktigt varit min grej vid allvarligare fall, eftersom det tenderar att resultera i en kaskad av vita smulor som pryder stjärtskägget likt ett ymnigt snöfall, alternativt ett finger upp i röven. Och ska sådant riskeras kan jag lika gärna ta första steget själv
Fortsätt läsa:
Läs mer: En ända på detta eviga rövtorkande?
Lämna ett svar