Banker pressas om lånens klimateffekter

Finansinspektionen har tittat på vilka miljö- och hållbarhetsriktlinjer som stora banker och kreditinstitut använder när de lånar ut pengar till företag. I utredningen konstateras att bankernas ambitionsnivå skiljer sig åt och att det är svårt för en konsument att se skillnaderna. Bankernas utlåning ligger långt efter fondindustrin när det gäller hållbarhet, konstaterar Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen.

– En konsument som vill placera pengar med en hållbarhetsprofil på ett sparkonto har i dag väldigt svårt att veta vad pengarna lånas ut till. Därför efterfrågar vi branschinitiativ för att göra det tydligare för konsumenter, säger han.

Finansinspektionens utredning visar att kreditgivarna, som tillsammans står för majoriteten av den totala företagsutlåningen i Sverige, ser miljörisker som en förhöjd ekonomisk risk som kan leda till en dålig affär för banken.

– Men det är svårt att särskilja en bank från en annan. Vissa banker har mer ambitiösa riktlinjer och försöker exempelvis påverka bolagens hållbarhetsarbete innan de får ett lån.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) instämmer i att bankernas utlåning är ett område med dålig insyn. Han uppmanar bankerna att agera för att öka transparensen gentemot sina kunder.

– Jag utgår från att bankerna själva ska komma med förslag till åtgärder. Jag hoppas att det ska bli en självreglering på det här området, som ett slags minimistandard.

Total öppenhet kring enskilda lån är svårt att få eftersom det finns många företagshemligheter kopplat till kreditgivningen, menar Per Bolund.

– Däremot skulle de kunna bli bättre på att redovisa aggregerade siffror, exempelvis utsläppssiffror per bransch. Jag tror att bankerna kan göra betydligt mer än vad de gör i dag.

I veckan beslutade våra allmänna pensionsfonder, AP-fonderna, att använda en gemensam mall för att redovisa hur mycket koldioxid de bolag som de investerar i släpper ut. AP-fonderna redovisar sitt så kallade koldioxidavtryck sedan tidigare och även en del andra fonder har börjat göra det. Problemet för småsparare är att det hittills varit nästintill omöjligt att jämföra fondernas utsläpp.

– AP-fonderna har visat att det går att ta fram de här siffrorna. Jag är övertygad om att man kan hitta metoder även på utlåningssidan, säger Per Bolund.

Även Erik Thedéen säger att han vill sätta press på branschen att bli mer transparent, exempelvis kring hur bedömningsprocessen går till.

– För telekombranschen kan bankerna exempelvis redovisa vad man ställer för frågor om korruption, medan andra frågor kan vara viktigare i andra branscher. Om ingenting händer får vi återkomma.

I och med att frågorna kring miljö- och hållbarhet uppmärksammas allt mer kommer kraven från bankerna på företagen att hårdna framöver, enligt Thedéen.

– Miljöfrågan har väldigt stor betydelse. Om banken exempelvis lånar ut till gruvbolag är det viktigt att man har koll på miljöfrågan så att banken vet att den kan få tillbaka sina pengar. Men också ryktesfrågan är en risk i dag.

I februari går Finansinspektionen vidare och redovisar ett statligt uppdrag om hur klimatförändringar påverkar stabiliteten inom hela finanssektorn.

– Då handlar det också om att titta bredare på exempelvis strandade tillgångar. Det har vi inte varit inne på i den här rapporten.

Strandade tillgångar handlar om olje- och gasreserver som bolag kan bli tvungna att lämna i marken på grund av klimatförändringar och hårdare regleringar. De som menar att risken finns anser att den inte speglas i dagens värdering och att de ekonomiska förlusterna därför kan bli stora.

Liknande utredningar som Finansinspektionens om klimatets påverkan på den finansiella stabiliteten pågår även inom G20 och vid Bank of England.

SvD 2 grader podcast

svd.se

Fortsätt att läsa här:

Cred & Källa: Banker pressas om lånens klimateffekter