Leonard Cohen gjorde som David Bowie.
Han regisserade sin egen finalföreställning med gripande elegans
Han fick lyssnarna att utbrista ”hallelujah” in i det sista.”You want it darker”, ”Leaving the table”, ”Traveling light”… Ingen som lyssnade på Leonard Cohens fjortonde och sista studioalbum kan ha missat förvarningarna.
Leonard Cohen visste vad som väntade. Han var trots allt 82, och hälsan hade fått tankarna på slutet att knacka på dörren. Precis som David Bowie, som dog tidigare i år – kort efter att han gett ut albumet ”Blackstar”, sjöng han om sin snara bortgång.
För tydlighetens skull, i en färsk intervju med New Yorker, hade Cohen även konstaterat ”jag är redo att dö”.
Men artistiskt var kanadensaren i strålande form. ”You want it darker” (2016) är faktiskt ett av hans bästa album. I mitt tycke hans bästa sedan 80-talet.
Men det är vitt skilt mot hur det lät när Cohen debuterade under 60-talet, förstås.
Då hade Leonard Cohen en ljus röst. Arrangemangen var akustiskt avskalade. Texterna kom från samma berättartradition som Bob Dylan och Paul Simon. Med skillnaden att Leonard Cohen var sexig. Genomslaget blev stort, framför allt i Europa.
LÄS MER: Cohens avskedsbrev till nära vännen
Med tiden skulle han göra sig ett namn över hela världen.
Säga vad man vill av alla glada amatörers tolkningar av ”Hallelujah” – Jeff Buckleys version från 1994 är det enda alternativet till originalet – men Cohens evergreen gjorde att han aldrig föll i glömska. Att nya lyssnare ständigt hittade in till hans låtskatt.
Man kan dela in Cohens karriär i tre faser. Den första är trubadurfasen, som börjar med ”Songs of Leonard Cohen” (1967) och slutar med ”Death of a ladies man” (1977). Den andra ringas in av ”I’m your man” (1988), där en elektronisk produktion tog ”First we take Manhattan” till toppen av listorna.
Den tredje fasen är hans sista, som inleddes med ”Old ideas” (2012). Där uttrycket blev mer intensivt, soundet förenklat. Befriat från bullshit.
LÄS MER: Leonard Cohen död – blev 82 år gammal
När ”You want it darker” gavs ut den 21:a oktober gick det rakt in på förstaplatsen i en rad länder, bland annat i Sverige. Trots att bland andra Lady Gaga gav ut nytt material samma vecka.
Texterna är elektriska. Till och med Cohens hesa röst – färgad av 50 års rökning – har en kraft som är svår att värja sig från. Kanske för att där vilar ett så stort och definitivt allvar.
LÄS MER: Leonard Cohen död: Här är hans 10 största låtar
Sorgen i dag är delvis rent egoistisk. Det hade varit fantastiskt att få uppleva Cohen framföra det senaste materialet live, starkt att få höra honom sjunga ”Traveling light, It’s au revoir/My once so bright, my fallen star/I’m running late, they’ll close the bar”.
Nu är baren stängd. Leonard Cohen är död.
Han är redan djupt saknad, men hans musik är för alltid.
Se artikeln här:
Cred & Källa: Anders Nunstedt: Leonard Cohen visste vad som väntade
Lämna ett svar