Först ut var Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström i en intervju med SvD Näringsliv i förra veckan. LO:s nye ordförande Karl-Petter Torwaldsson hängde på och riktade en portion skarp kritik mot regeringens politik, som både han och Bäckström menar är håglös.
Men det är inte bara LO och Svenskt Näringsliv som menar att regeringens finanspolitik just nu är för restriktiv. Enligt statsvetaren Jenny Madestam, lektor vid Stockholms universitet, har Reinfeldt och Borg ”hakat upp sig” i sin idé att spara sig ur krisen. Något som hon tror kan komma att straffa sig för regeringen.
– De har fastnat i rollen att bara ta ansvar och spara i ladorna. Tiden har gått vidare och vi har tagit oss ur den värsta krisen. Nu är vi i ett annat skede, och då går det inte att sitta still i båten och skaka på huvudet och säga att forskare och andra experter har fel. Det är inte förtroendeskapande, säger hon.
Nationalekonomen Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet, är inne på samma linje. Enligt honom har regeringen ett ansvar att agera mera kraftfullt när Sverige närmar sig en lågkonjunktur.
– Man kan misstänka att Riksbanken inte kommer att våga sänka räntan (vilket Riksbanken lämnar besked om idag, reds anm) på grund av att de är rädda för att det ska påverka fastighetsmarknaden. Det lägger en större börda på finanspolitiken, vilket är ett argument för att man från regeringens sida bör föra en mer expansiv finanspolitik eftersom att det inte har någon direkt effekt på fastighetspriserna, säger han.
När vårbudgeten presenterades tidigare i år sade regeringen att reformutrymmet var begränsat med tanke på den kris som rådde i Europa. Något som Lars Calmfors ställde sig skeptisk till så väl då som nu.
– Det borde ju vara tvärt om, att man väljer att satsa lite mer. Men det är den modell som regeringen har valt, att varje gång det blir dåliga tider väljer man att hålla igen för att det kan bli ännu sämre längre fram. Det sättet att resonera gör att politiken riskerar att bli procyklisk.
Exempel på reformer som regeringen borde kunna föra fram, trots att vi närmar oss en lågkonjunktur, är enligt Lars Calmfors en höjning av taket i a-kassan, ökade statsbidrag för vård och skola till landets kommuner och landsting, samt ett avskaffande av värnskatten. Det sistnämnda är något som visserligen inte skulle ge så direkta i en lågkonjunktur men skulle ändå vara en kostnadseffektiv reform på lång sikt, enligt Calmfors.
I en intervju med Sveriges Radio i går sade Fredrik Reinfeldt att han inte ser utrymme för ett femte jobbskatteavdrag, utan hellre vill lägga krutet på jobbskapande åtgärder om statsfinanserna tillåter det. Att jobbskatteavdraget kan komma att utebli är dock inget som kommer hålla Reinfeldt sömnlös om nätterna, enligt Ulf Bjereld, S-märkt professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– När Reinfeldt tidigare drog sig tillbaka från det femte jobbskatteavdraget så var det för att han visste att han skulle åka på en förlust i utskotten och kammaren. Nu har Sverigedemokraterna ändrat sig men Reinfeldt är angelägen att inte bli räddad i frågan, då avstår han hellre. Han har genomfört 4 av 5 och har inga skäl strategiskt att driva den frågan vidare under rådande omständigheter, säger Ulf Bjereld.
Läs mer här:
Cred & Källa: Regeringen får kritik för passivitet
Lämna ett svar