Tyskland
I praktiken består eurozonen idag av 16 länder som alla förlitar sig på ett sjuttonde, Tyskland. En roll som tyskarna med förbundskansler Angela Merkel i spetsen inte vill ha. Tyska skattebetalare är emot en gemensam statsskuld och så kallade euroobligationer, mot att låta inflationen stiga för att hjälpa krisländerna, men framförallt är de mot att betraktas som hela eurons bankbok.
Samtidigt tillhör Tyskland med sitt stora exportberoende de länder som tjänat mest på den gemensamma valutan. För Merkel kompliceras läget av att det är val i landet nästa år. Hon måste visa tyskarna att de tjänar på att hålla eurosamarbetet under armarna, samtidigt som hon inte lättvindigt ger efter för kriströtta greker.
Frankrike
Även fransmännen väljer ett nytt parlament på söndag. President François Hollande, som tillträdde i maj, har än så länge varit bakbunden av valkampanjen till nationalförsamlingen och har därför inte vågat ta några impopulära beslut. För Hollande är det viktigt att hans socialistparti vinner valet, vilket den första valomgången förra söndagen indikerar.
De franska bankerna har mångmiljardlån utestående till Grekland, och Frankrike vill därför förhindra ett grekiskt sammanbrott. Fransmännen har dessutom stora egna problem med låg tillväxt, hög arbetslöshet, en statsskuld på över 80 procent av BNP och ett budgetunderskott som behöver sänkas kraftigt.
Spanien
Efter månader av spekulationer tvingades Spanien i helgen ansöka om ett krislån från EU för att stötta landets banker.
Upp till 100 miljarder euro kan betalas ut till den spanska bankakuten och även om det sades att EU:s finansministrar tagit i för att isolera Spanien från en grekisk kollaps spekuleras det redan i att pengarna inte kommer räcka. För regeringen i Madrid var det viktigt att få klart lånet innan det grekiska valet för att inte smittas och dras med ned om situationen förvärras ytterligare.
Italien
Efter Spanien riktas nu blickarna mot Italien som har en statsskuld på 120 procent av BNP. Premiärminister Mario Monti genomför reformer men har på sistone fått kritik för att de inte går tillräckligt långt och fort. Ekonomer och andra bedömare är överens om att EU:s stödfonder inte räcker för att även rädda Italien, som är eurozonens tredje största ekonomi.
Irland
Precis som för Spanien har den irländska krisen orsakats av risktagande banker. Spaniens räddningspaket går direkt till banksektorn och eftersom spanjorerna redan genomför en rad reformer är det inte bundet till krav från EU om nya neddragningar.
Det har lett till spekulationer om att Spaniens ”mildare villkor” skulle få den irländska regeringen att kräva en omförhandling av villkoren på sitt stödlån. Men enligt den irländska tidningen The Independent kommer Irland inte driva sådana krav.
Portugal
Portugal blev det tredje landet att få stöd från den så kallade trojkan EU/ECB/IMF. Precis som i Irland går reformarbetet mer eller mindre enligt plan, och premiärminister Pedro Passos Coelho sade i veckan att Portugal inte kommer försöka omförhandla villkoren för stödlånet.
Finland
Den finländska opinionen var emot det andra grekiska stödlånet och ställde krav på pant för att ställa upp. Liknande krav har ställts för att delta i det spanska stödpaketet.
Sverige
Vi ingår inte i eurozonen och bidrar därför inte till de stödlån som krisländerna har fått. Däremot är vår ekonomi extremt exportberoende och en allvarlig inbromsning i euroländerna påverkar även oss.
Se mer här:
Cred & Källa: Eu-ländernas scenarier
Lämna ett svar