Kategori: Jackie Ferm

Jackies vän fyllde 25 år igår och som födelsedagspresent gav Jackie henne en shoutout på instagram. Hon har 5800 följare på sin instagram, tycker ni att det var en generös 25års present?

Jackie Ferms liv börjar – nu.Samtidigt som hennes pappa, rånaren Lars-Inge Svartenbrandt, släpps från fängelset gör hon upp med uppväxten i självbiografin ”Rövardotter”.- Det kan vara en läxa för honom att se vad jag gått igenom, säger hon till Nöjesbladet. Jackie Ferm, 23, har alltid älskat honom.Om det är någonting självbiografin ”Rövardotter”, som släpps på måndag, berättar om så är det just det.Kärleken till hennes pappa. Till rånaren som höll på att slå ihjäl hennes mamma. Som höll på att slå ihjäl henne själv.Till hennes familj. Till föräldrarna som alltid svek, till vardagen som kantades av fylla och misshandel. Till bröderna som slutligen skulle bli det som höll henne vid liv.Till det som tvingade henne rakt in i en mardröm som pågått ända fram tills nu.- Det har varit fruktansvärt att skriva den här boken. Speciellt med vissa händelser som var vidriga att skriva om, som min bror Jacks död. Samtidigt är det som en terapi, säger hon till Nöjesbladet.”Stor sorg”- Men det jobbiga nu är inte för mig, jag tänker på pappa. Han upplevde det här jättejobbigt att läsa. Han såg tillbaka på allting genom mina ögon och …Hon tystnar.- Det är redan en stor sorg att han sitter inne och att pracka på honom det här var lite jobbigt.Ändå, säger hon, är det ju på grund av honom hon fått möjligheten att skriva. På grund av alla svek, av allt det förde med. Förnedring och misshandel på fosterhem. Rymningsförsök och nätter i sandlådor. En förvirrad vardag på ett behandlingshem där hon satt ”bara för att ingen visste var de skulle placera henne”.Gav henne styrkaMen det är också tack vare, säger hon. Tack vare att han är den han är. Tack vare breven från fängelset som gav henne styrka.- Jag har alltid känt mig älskad, oavsett vad som hänt. Jag visste att det fanns någon som ville att det skulle gå bra för mig, som visste att jag var stark nog att klara det. Och det var pappas ord.Tror du att det är viktigt för er fortsatta relation att boken skrevs?- Ja … Eller, det kan vara en läxa för honom att se vad jag gått igenom. Som han skrev till mig i näst sista brevet ”jag skonade inte ens de människor jag älskade”. Och så var det ju. Sedan skulle han ju komma ut ändå.Tror på framtidenSamma dag som boken släpps, släpps också pappan efter ett fem år långt fängelsestraff. Jackie kommer att vara där. Det är till henne han kommer att komma hem.Kan du känna att folk inte tycker att du borde tycka om din pappa?- Ja, gud ja. Många försöker konfrontera mig om det, men det tycker jag är så himla dumt. Ska jag gå runt och vara arg och bitter över saker som hänt, över saker som han har gjort? Då skulle jag bli helt sjuk.Hon säger att det kanske inte är helt ultimat att boken släpps precis när hon äntligen fått en stabil vardag. Ett vanligt liv. Förra veckan blev det för mycket, hon låg hemma, åt atarax och grät.Men Jackie ser ändå ljust på framtiden.- Jag lämnar verkligen allt. Det är som att födas på nytt. Nu har jag tomma blad jag själv kan skriva. Innan skrev folk åt mig. Socialen, polisen, pappa. Nu har jag egna jävla blad.Känns det som att ditt liv börjar nu?- Ja. Det gör det ju. Mitt eget liv börjar nu. Det tog 23 år. Men det är mitt liv.