Kategori: Ensam mamma söker

Debatt Debattören: Kvinnornas medverkan i programmet är självfallet frivilligt, men ändå får debattören det till något slags förtryck mot kvinnorna.

167 personer rekommenderar detta. ×

Hur räknar vi?

Följande siffror redovisas särskilt i artikeln:

Facebook: Antalet facebookanvändare som delat eller rekommenderat artikeln på Facebook.

Twitter: Antalet tweets som länkar till den här artikeln.

Poll: Antalet röster pollar (frågor) fått i den här artikeln. Vissa pollar kan ligga i flera artiklar, så siffran behöver inte vara samma som det totala antalet röster i pollen.

Reddit: Antalet trådar som startats på Reddit med artikeln som utgångspunkt.

E-mail: Antalet gånger någon klickat på knappen för att dela artikeln via mail.

Whatsapp: Antalet gånger någon klickat på knappen för att dela artikeln via Whatsapp i mobilen.

Kommentarer: Antalet kommentarer i kommentarsboxen under artikeln.

---

Sixten Bigner af Klintberg är 15 år gammal och går i nionde klass på Källängens skola på Lidingö.

Lovisa Roos tar i sin artikel upp ett av de riktigt stora problemen vi har i samhället. Något som vi verkligen borde debattera mer och försöka ändra på för att kunna göra det bättre för oss människor. Hon pratar såklart om, tadaa, Bonde söker fru på TV4. Ja, tjena mors!

Trots att debattörens artikel egentligen inte bevisar någon form av sexism, är den ett konkret exempel av dagens jämställdhetsdebatt. I stället för att ta hand om riktiga problem, hakar feminister som Lovisa upp sig på tv-program.

Och inte vilket tv-program som helst, utan en dokusåpa som inte ur något perspektiv reflekterar över verkligheten. Speciellt inte när andra program som bryter de könsstereotypa mönster hon pratar om faktiskt finns, som till exempel Ensam mamma söker eller Bachelorette.

Något jag stör mig på med dagens feminism, är det konstanta försöket till censur. I stället för att debattören bara väljer att titta på ett annat program, vill hon att TV4 ska sluta sända det helt och hållet. Det ”konservativa” synsätt som programmet enligt Lovisa förmedlar, passar helt enkelt inte in i de feministiska idealen.

Trots att det handlar om människors fria val, accepteras inte detta då det inte stämmer med feminismens åsikter. Feminister som Lovisa Roos vill helt enkelt inte acceptera människors val eller åsikter, såvida de inte är desamma som feministernas själva.

Kvinnornas medverkan i programmet är självfallet frivilligt, men ändå får debattören det till något slags förtryck mot kvinnorna. Lovisa klagar alltså både på människors val att leva en konservativ livsstil, och människors egen vilja. I mina ögon är debattören faktiskt så konservativ som det går.

Debattörens artikel är ett praktexempel på hur jämställdhetspolitiken som bedrivs i Sverige helt tappat fokus på vad som är viktigt. Vad som startade med att kvinnor skulle ha samma fria val som män, har slutat i att kvinnor vars val inte är desamma som feministernas klankas ned på. Man skulle kunna säga att utvecklingen på senare tid gått bakåt.

Så snälla Lovisa, var en av dem som för utvecklingen framåt. Var en av dem som förespråkar alla människors val, oavsett om dessa är konservativa eller feministiska.

Sixten Bigner af Klintberg

Det blir starka känslor nästan direkt i SVT:s nya dejting-serie.

– Jag blev förvånad över att prästerna gick så hårt in för det, säger programledaren Mark Levengood.

På tisdagkvällen är det premiär för realityserien Tro, hopp och kärlek på SVT1. Tre präster och en pastor söker kärleken med Mark Levengood som ciceron.

Han värjer sig inför jämförelser med andra dejtingprogram som Bonde söker fru och Ensam mamma söker, där själva urvalsprocessen är central.

– Det viktiga för mig var att vi fick bra samtal om på vilken grund man ska bygga en relation och hur man ska göra när man är singel och vill dejta, säger han.

Själv träffade han sin man Jonas Gardell 1986 och de förlovade sig efter bara tre veckor. I dag är de gifta och har två barn.

Hur bra skulle du själv vara om du kastades ut på marknaden nu, i mogen ålder?

– Otroligt dålig! Jag skulle vara sagolikt usel. Det har jag i och för sig alltid varit. Jag var i San Francisco nyligen och träffade en kompis och gick ut och tog en drink. Min kompis sa ”Ser du inte att folk stöter på dig?” Men jag såg inte någonting.

I våras sändes ett program där deltagarna presenterades. Efter det formligen rasade breven in från människor som ville dejta.

Deltagarna fick själva välja ut några personer som de har dejtat under sommaren medan kamerorna filmat och Mark Levengood har stöttat och peppat. Det uppstod snabbt starka känslor.

– Det är kanske en prästgrej. De är aningen trögstartade, men när de väl har bestämt sig för något så kör de linan ut. Det förvånade mig – och gladde mig.

Han säger sig ha en ”inneboende finländsk skepticism” när det kommer till kärlek och han försökte i vissa lägen hålla tillbaka de nyförälskade prästerna.

– Aningen senare i serien när någon kommer och säger att de är kära så är jag djupt skeptisk. Jag är verkligen ingen amorin. Jag tänkte lite lekfullt ”de hittar väl en partner eller kanske inte”. Men det var på allvar för dem, det märkte man.

Till skillnad från exempelvis Bonde söker fru så finns det inte fasta moment där kärleksaspiranter åker ut ur programmet.

– De är ju präster och vill inte hamna i ett läge där de väljer bort en människa, men visst hände det att de insåg att med just den här kandidaten finns nog ingen framtid. Men att göra snyggt slut är en konst i sig. Du kommer märka att de är förvånansvärt valhänta. Man kan aldrig bli sin egen doktor.

Men hur sunt är det egentligen att dejta framför kamerorna?

– Jaa, det där är jättejätteknepigt. Jag skulle nog vara väldigt medveten om kamerorna hela tiden, men det finns ögonblick senare i serien när deltagarna faktiskt glömmer bort kamerorna.

Vad tycker folk i kristna kretsar om programmet?

– Både det ena och det andra. Jag bad en kompis som är biskop att plocka fram lite bra präster till oss men han ville inte. Han tyckte att det var en jättedålig idé. En hemlig ambition för mig är att han ska se programmet och ändra inställning.

Vad har du själv lärt dig av programmet?

– Jag har lärt mig att det aldrig är för sent och att det största hindret för många singlar är de själva. Jag har en kompis i Finland vars faster vid 85 års ålder skilde sig från sin 87-årige man med orden ”Livet måste gå vidare”. Vårt program är i samma anda, det finns en fortsättning om man vill det.

Fakta: De dejtar i tv

Kristin Molander, 46 år: Uppväxt i Onsala, har tre barn. Präst i Svenska kyrkan. Arbetar i Uppsala på Svenska kyrkans kansli.

David Castor, 44 år: Kallas Pastor Castor på bygden, är landsbygdspräst i Hässleholms kyrka och i EFS missionshus i Röke.

Josef Barkenbom, 31 år: Pastor i pingstförsamlingen i Södertörns församling där han ansvarar för ungdomsverksamheten.

Åsa Meurling, 52 år: Skärgårdspräst i Djurö, Möja, Nämdö församling. Åsa är uppvuxen i Småland och är mamma till två vuxna döttrar.

Tro, hopp och kärlek sänds i SVT1 på tisdagar 20.00.