Börsuppgången i Japan har med några få avbrott pågått i två och ett halvt år. Under den tiden har Nikkeis index över 225 utvalda aktier på Tokyobörsen mer än fördubblats. I onsdags passerades en symbolisk gräns när indexet steg över 20 000, en uppgång som fortsatte på torsdagen.
Det kan jämföras med att Nikkeis index efter raset i samband med den globala finanskrisen harvade mellan omkring 8 000 och 10 000 fram till hösten 2012. Då vände börsen upp kraftigt sedan alla opinionsmätningar visat att det liberaldemokratiska partiet under ledning av Shinzo Abe skulle vinna valet i december och återta regeringsmakten efter tre år i opposition.
Nu ligger Nikkeis index på sin högsta nivå sedan våren år 2000, och en del experter varnar för att en kommande vändning nedåt. Men skulle börsuppgången fortsätta en tid till kan börsindex nå sin högsta nivå på nästan 20 år.
Därifrån är det dock långt kvar till de upptrissade kursrekorden från slutet av 1989 då Nikkeis index var uppe runt 39 000 innan Japan drabbades av sin stora finans- och fastighetskrasch 1990, en smäll vars efterverkningar inte är helt över än.
När analytiker ska förklara Japans aktuella börsuppgång brukar bland annat följande faktorer lyftas fram:
• Företagens vinster har stigit. Enligt en beräkning som citeras av Wall Street Journal steg nettovinsten för 250 större börsbolag med 10 procent det senaste verksamhetsåret, efter ett mycket starkt vinstlyft året innan.
• Den japanska statens enorma pensionsfond har ökat sina inköp av aktier, liksom landets centralbank, Bank of Japan. Detta ingår i den stimulanspolitik som drivs av premiärminister Abes regering.
• Många bolag har höjt sina utdelningar till aktieägarna, delvis under påverkan av påtryckningar från regeringen.
• Räntorna är kvar på ytterst låga nivåer. För tioåriga statsobligationer ligger räntan bara strax över 0,3 procent. Då kan placerare få bättre avkastning på aktieutdelningar i många bolag.
• Försvagningen av yenens växelkurs har pågått länge, men nu tycks den ge mer effekt. Exporten ökade senaste året och exempelvis Toyota har redovisat en rekordvinst som till stor del förklaras med att yenen blivit billigare.
Yenen började sjunka samtidigt som börsen tog fart i slutet av 2012. Sedan dess har kursen för en dollar stigit från cirka 80 yen till i dag omkring 120 yen. Det har skett i två vågor, med en lång paus från sommaren 2013 till hösten 2014. 100 yen motsvarar cirka 7:10 kronor.
Att Japans utrikeshandel påverkats av yenens försvagning framgick tydligt av den statistik som finansministeriet i Tokyo presenterade i tisdags. Handelssiffrorna återspeglar också hur det låga internationella oljepriset har minskat kostnaderna för Japans oljeimport, som ju ökat kraftigt sedan driften vid alla landets kärnkraftsreaktorer upphört efter tsunamikatastrofen och kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.
• Under månaden mars ökade Japans export med 8,5 procent till drygt 6900 miljarder yen medan importen sjönk med 14,5 procent till knappt 6700 miljarder yen. Därmed gick handeln med överskott för första gången på nästan tre år.
• Handelsbalansen förbättrades också under hela det budgetår som avslutades sista mars i år, enligt regeringens preliminära statistik. Exporten steg med 5,4 procent till 74 700 miljarder yen och importen sjönk med en procent till 83 800 miljarder yen. Totalt gick därmed utrikeshandeln med ett underskott på 9100 miljarder yen under budgetåret april 2014-mars 2015. Det motsvarar närmare 2 procent av landets BNP, men det innebar ändå en klar förbättring jämfört med året innan (april 2013-mars 2014), då visserligen exporten ökade kraftigt men importkostnaderna steg ännu mer.
Japans utrikeshandel gick under flera årtionden med stora överskott, men det svängde till underskott efter den svåra naturkatastrofen 2011. Nu är frågan hur mycket oljepriset kommer att stiga igen, och hur mycket mer exporten kan växa med hjälp av lägre yen och ökad efterfrågan på utländska marknader.
Läs mer här:
Cred & Källa: Myrsten: Hur långvarig är börsljusningen i Japan?
Lämna ett svar