Större smäll från USA hotar för Telia

Telia Soneras verksamhet i affärsområdet Eurasien har redan orsakat företagsledningen omfattande huvudvärk. Men den värsta smällen kan fortfarande ligga framför bolaget. Tidigare under hösten kunde SvD Näringsliv avslöja att Telia kan tvingas betala miljardbelopp till amerikanska myndigheter, som en konsekvens av de misstänkta korruptionsaffärerna i Uzbekistan. Men amerikanska myndigheter för nu diskussioner om att utvidga sin granskning till fler av Telia Soneras marknader.

– Department of Justice har en uppfattning om att Telia inte samarbetar i utredningen. Det bidrar till att man nu överväger att undersöka fler affärer som Telia gjort på andra marknader i Eurasien, uppger en källa med insyn i processen till SvD Näringsliv.

Sedan SvD Näringsliv avslöjade att Telia kan krävas på miljardbelopp av amerikanska myndigheter har aktiemarknaden straffat bolagets aktie hårt. Nyligen kom även Danske Bank ut med en mörk analys av Telia som slår fast att ”sannolikheten för böter från amerikanska myndigheter verkar vara hög för Telia”. Danske Banks analytiker slår också fast i sin analys att ”amerikanska myndigheter sannolikt kommer granska andra länder än Uzbekistan”.

På frågan om Uzbekistanaffärerna är de enda affärerna som de amerikanska myndigheterna tittar på säger Henrik Westman, presschef på Telia, att man inte vill kommentera en pågående utredning.

– Vi samarbetar fullt ut och har full respekt för de utredande myndigheterna. Det stämmer att vi i mars 2014 har meddelat att vi har fått frågor som rör Uzbekistan, säger Westman.

– Vi kan inte spekulera i om myndigheter i något land kan ha intresse av andra verksamheter.

Hittills är det i första hand affären i Uzbekistan som intresserar det amerikanska justitiedepartementet. Sedan en tid tillbaka utreder myndigheten misstankarna att Telia Sonera, ryska Mobile Telesystems (MTS) samt rysknorska Vimpelcom (som delägs av Telenor) har skickat hundratals miljoner dollar till mellanhänder som kontrollerats av Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans president Islam Karimov.

Det är affärer som de amerikanska myndigheterna kan kräva runt 1 miljard dollar i skadestånd för. Vimpelcom har redan avsatt 900 miljoner dollar för att täcka ett eventuellt skadestånd men Telia Sonera har ännu inte satt undan några pengar.

Ingen av teleoperatörerna ska ha visat sig särskilt samarbetsvillig i kontakterna med USA:s justitiedepartement, menar en källa. När det gäller Vimpelcom har bolaget redan varnat sina aktieägare för att justitiedepartementet kan utvidga sin granskning till fler av Vimpelcoms marknader och affärer.

– Det är inte enbart Uzbekistan som det amerikanska justitiedepartementets utredning berör, den omfattar även andra marknader i Vimpelcom, men man har inte börjat arbeta med de områdena än, säger en person med insyn i Vimpelcom till SvD Näringsliv.

Även Telia löper nu en risk att få resten av sin verksamhet i affärsområdet Eurasien granskad av USA. Framför allt är det de kritiserade verksamheterna Kazakstan och Azerbajdzjan som ska stå på tur, vilket också är de marknader som är viktigast för Telia sett till vinster, uppger källor för SvD. Men även Nepal kan bli aktuellt för USA:s justitiedepartement framgår det av Danske Banks analys.

Varje enskilt land som tillkommer i de amerikanska myndigheternas utredning innebär en ny risk om skadeståndsanspråk i miljardklassen för Telia. Notan kan då bli betydligt högre än vad marknaden prisat in än så länge. Danske Bank räknar i sin analys med att skadestånden kan öka från bankens tidigare uppskattning på 5 miljarder kronor till så mycket som 15 miljarder kronor.

– Vad Department of Justice kommer kräva till slut beror på hur mycket pengar man anser att Telia tjänat på de här affärerna och hur stora mutor man anser att det betalats ut. Tillkommer det fler affärer att kritisera så blir skadestånden sannolikt högre, säger Peter Utterström, en av Sveriges ledande experter på amerikansk korruptionslagstiftning.

Exakt vilken lagstiftning som justitiedepartementet till slut kommer använda sig av är oklart. Framförallt är det US Foreign Corrupt Practices Act, FCPA, man kan luta sig mot som också innebär de största skadeståndsanspråken. Men även penningtvätt eller hantering av bolagsvinster från korrupta affärsuppgörelser kan vara lagrum som kommer att användas enligt Danske Banks analys. I samma analys sänker även banken riktkursen för Telias aktie från 46 kronor till 44,5 kronor på grund av att nivån på de väntade skadeståndsanspråken ökar till 15 miljarder kronor.

– USA anser sig ha jurisdiktion även avseende brott som begåtts i utlandet om man utnyttjat det amerikanska post-, tele- eller banksystemet. Detta är själva nyckelfrågan i just Telias ageranden, och i fallet Uzbekistan är detta solklart, säger Peter Utterström.

– Om DOJ anser sig ha jurisdiktion över ett misstänkt brott, ställer de frågan till bolaget. Sedan kan ett företag naturligtvis vägra och motsätta sig processen, avslutar han.

USA:s justitiedepartement har avböjt att kommentera den pågående utredningen om Telia.

Läs mer här:

Cred & Källa: Större smäll från USA hotar för Telia