Idag öppnade den årliga utställningsmässan Utexpo på Högskolan i Halmstad. Mässan som funnits i över 30 år, och är en av de högskolans äldsta traditioner. Utexpo är ett sätt för studenter att visa upp sina examensarbeten för allmänheten.
Miljö- och hälsoskyddsstudenterna Martina Sjögren och Theres Andersson arbetar med att ta fram en app för att läsa av streckkoder på matvaror. Idag kan man ta reda på bland annat vilka ämnen som finns i en matvara men också ta reda på exakt var den odlades. Det är till och med möjligt att ta reda på vilket fordon varan fraktades med, bara genom att läsa av streckkoden.
– Innehållet i streckkoderna registreras idag av ett företag som har en stor databas där de där de olika producenterna kan registrerar innehållet i sina produkter. Produkten får sedan en streckkod tilldelad sig. Det är möjligt att lägga in nästan vilken information som helst i streckkoden, som kontrolleras av en tredje part för att se till så det stämmer. Däremot är det väldigt lite information som är obligatorisk att registrera, säger Theres Andersson
Det är heller inte helt enkelt att få tillgång till företagets register för att själv kunna granska innehållet, då det kostar en relativt stor summa pengar.
– Det vi skulle vilja är att det fanns en statlig myndighet som skötte kontrollen av streckkodernas innehåll så att det blir lättare att komma åt informationen, säger Theres Andersson.
De är inte absolut först med idén, men de har förhoppningar om att kunna erbjuda en app som är något mer pålitlig än vad som erbjuds idag.
– Det finns massor av appar redan idag men alla är inte nödvändigtvis så pålitliga, eftersom informationen i dem kommer från privatpersoner. Så även om det kan vara så att informationen stämmer så går det inte vara helt säker på att den gör det. Bara en sån sak som att du kanske vill veta om en vara är lokalproducerad eller inte. Det är ju ett begrepp som är så oerhört öppet för fri tolkning. Även om du kanske har din bild klar av vad du menar med lokalproducerat, så det ju inte säkert att matproducenten, eller personen som matade in informationen i appen har samma uppfattning. Så det vi vill göra med vår app är att man själv får ställa in sina kriterier för vad man bedömer som närproducerat, säger Martina Sjögren.
Theres Andersson och Martina Sjögren. Foto: Johan Olsson
Miljöstrategsstudenterna Adrian Berntsson och Daniel Frantzich valde i sin tur på att fokusera på den direkta miljöpåverkan som olika organisationer har, genom att ta fram ett så kallat ”Klimatbokslut”
– Vårt examensarbete har bestått i att ta fram ett Klimatbokslut för Laholmsbuktens VA för 2016. Ett Klimatbokslut är en sammanställning av verksamhetens totala klimatpåverkan. Detta har vi kunnat göra med hjälp av den data vi fått av vår externa handledare Lars-Gunnar Johansson, processingenjör på LBVA. Därmed har vi kunnat sätta fingret på var i verksamheten LBVA har sin största klimatpåverkan, säger Adrian Berntsson.
Under arbetets gång kunde de båda urskilja ett tydligt fenomen i LBVA:s utsläpp.
– Vi såg att den största delen av LBVA:s klimatpåverkan kom ifrån utsläpp av lustgas vid avloppsreningsverket vid Västra Stranden. Där hade man ju exempelvis kunnat använda sig av något slags slutet system så att man kunnat ta till vara på gasen och använda den till något gott ändamål. Lustgas har nämligen en hög påverkan på den globala uppvärmningen. Om man jämför lustgas med koldioxid till exempel så motsvarar den påverkan ett kilo lustgas har ungefär 298 kilo koldioxid, säger Daniel Frantzich.
Daniel Frantzich och Adrian Berntsson. Foto: Johan Olsson
Daniel Kullgren och Niclas Mattsson lyckades med sitt examensarbete slå två flugor i en smäll. De båda energiingenjörerna har som sitt examensarbete hjälpt Sia Glass att effektivisera sin energianvändning, och gjorde under arbetets gång en upptäckt som kan komma att gynna samhället runt företaget.
– Vi började med att kartlägga deras hur deras energianvändning ser ut idag och kom sedan med vårt förslag. Vi hittade flera små läckor som gjorde att de kunde spara in ungefär 400 000 kronor om året, säger Niclas Mattsson.
Det var dock inte det enda man upptäckte. Under arbetets gång framkom det att den spillvärme som uppstod från kylaggregaten bara pumpades ut i luften från lufttrummor på anläggningens tak.
Det Daniel och Niclas kom på var att man kan använda sig av spillvärmen som tidigare gått förlorad i atmosfären, till att värma upp ett närliggande ålderdomshem. Detta förslag visade sig ha förmåner för båda parter. Inte nog med att det skulle bli möjligt för Sia Glass att ta vara på värmen som annars gått helt förlorad, man kunde nu istället göra en vinst på den.
– Dessutom visar det sig att det blir mycket billigare att ta vara på den här spillvärmen, än att använda till exempel fjärrvärme. Eftersom spillvärmen har en lägre temperatur än den som används vid fjärrvärme så behöver man inte lägga pengar på dyra isolerade rör utan kan använda sig av mer ordinära rör eftersom det inte försvinner så mycket energi ut genom rören på grund av den låga temperaturen.
Båda parter vinner således på arrangemanget och som om inte det vore nog skulle man även spara in 153 ton i koldioxidutsläpp.
Niclas Mattsson. Foto: Johan Olsson
Se artikeln här:
Källa: Känd från Idol – nu kommer hon till Halmstad – 24halmstad.se
Lämna ett svar