Den finska ekonomin har mött stora motgångar den senaste tiden. En kraftig ekonomisk nedgång i den viktiga exportmarknaden Ryssland, inbromsning för pappersindustrin och kris för storbolaget Nokia hör till orosmolnen. Efter valet kan det vara Olli Rehns bekymmer.
Han är i dag EU-parlamentariker för finska Centerpartiet men var fram till förra året EU-kommissionär med ansvar för ekonomiska och monetära frågor. Om C:s framgångar motsvarar förväntningarna – omkring 24 procent av väljarstödet, enligt opinionsundersökningar – så blir han troligtvis minister i nästa regering. Och enligt Financial Times slåss han om finansministerposten med den nuvarande statsministern, Samlingspartiets partiledare Alexander Stubb.
Själv vill Olli Rehn dock inte svara på om han tror sig bli finansminister efter valet när han intervjuas av SvD Näringsliv.
– Jag vill inte spekulera om några poster. Mitt huvudmål är att väljas till riksdagen och att ingå i (centerledaren, red anm) Juha Sipiläs team som ska få Finland i form igen, säger han.
Vilka utmaningar väntar den kommande mandatperioden?
– Den ekonomiska recessionen och massarbetslösheten är de absolut största utmaningarna för Finland för närvarande. Men den främsta frågan kommer inte vara att stabilisera de offentliga finanserna utan att återställa Finlands konkurrenskraft, både på kort sikt och strukturellt.
Flera bedömare, däribland statsminister Alexander Stubb, pekar ut den svaga tillväxten i Finland som ett bekymmer och ett hot mot den finska välfärden. Men Stubbs oro avfärdas syrligt av Olli Rehn.
– Samlingspartiet har haft makten i fyra år och har varit det styrande partiet i koalitionsregeringen. Resultaten har inte varit uppmuntrande. Regeringen borde ha reagerat tidigt, inte bara i dag när den är ute och pratar inför valet. Den verkliga frågan för finländarna är därför om de vill behålla den nuvarande regimen då ska de rösta på regeringspartierna. Vill de ha förändring så ska de rösta på C.
Ser du den svaga tillväxten som ett mot välfärden?
– Som jag ser det så är saken ganska enkel. Om Finland skulle fortsätta ha en tillväxttakt på 0,5–1 procent skulle det betyda vägs ände för den nuvarande välfärdsstaten. Det är ett viktigt skäl för att återställa tillväxten och konkurrenskraften. Därför kommer nästa regering, om C är en del av den, att fokusera på att generera tillväxt genom entreprenörskaps-, investerings- och innovationsincitament.
Åtstramningar är sannolikt att vänta i Finland efter valet eftersom det förespråkas i någon form av alla tre större riksdagspartier, Centerpartiet, Samlingspartiet och Socialdemokraterna. Men Olli Rehn värjer sig för uttrycket.
– Åtstramningar är ett laddat ord med olika betydelse för olika personer och jag försöker att undvika det. Nyckeln är återställandet av konkurrenskraften vilket inte är att likställa med utgiftsbesparningar, även om sådana också behövs.
Jämfört med de andra större partierna i den finska riksdagen intar C en mittposition när det gäller hur statsfinanserna ska hanteras.
– Här är skillnaderna stora när man ser till partiprogrammen för de större partierna. Socialdemokraterna vill både minska statsutgifter och höja skatterna. Vi vänder oss mot skattehöjningarna för att finländarna redan är överbeskattade, vilket kväver tillväxten. Samlingspartiet vill se snabba nedskärningar i utgifterna under den kommande mandatperioden medan vi tycker att det innebär en för stor risk för tillväxten på kort sikt. Vi tycker att besparingarna bör göras över längre tid och att skatterna bör sänkas för låg- och medelinkomsttagare.
Hur allvarlig är situationen i Ryssland för den finska ekonomin?
– Nedgången i Ryssland påverkar den finska ekonomin och det betyder att vi behöver leta efter nya marknader och styra om vår export. Det är förstås mest en fråga för finska företag, men det är därför det är så viktigt att vi stärker vår konkurrenskraft, säger Rehn.
– Situationen påminner mig om Sovjetunionens fall 1991. Då handlade det om en kombination av att vi förlorat export till västerländska marknader och att plötsligt över en natt förlorade resten av exporten, som gick till Sovjetunionen. Vi vann valet efter det och var tvungna att städa upp röran efter den förra regeringen och Sovjetkollapsen.
Vapenskrammel från andra sidan gränsen till Ryssland kan också fortsatt, under en C-ledd regering, närma sig Sverige.
– Vi håller dörrarna öppna för att ansöka om Nato-medlemskap, även om vi inte tänker göra det just nu. Vi vill också ytterligare förstärka nordiska försvarssamarbeten, särskilt med Sverige, ytterligare.
C:s viktigaste vallöfte är att skapa 200 000 nya jobb i privat sektor. Sedan 2008 har 100 000 privata jobb försvunnit.
– Som en liten och öppen ekonomi har Finlands alltid varit beroende av en stark export och privat sektor för sin framgång. Det måste vi återställa.
Se mer här:
Cred & Källa: Finansminsiterkandidat vill se fler svenska samarbeten
Lämna ett svar