”Dags att lägga ner vinstutredningen”

Uppföljningen av kvaliteten i vården och omsorgen blir allt bättre. De kvalitetsmätningar som publicerats på senare år visar mycket entydigt att det inte finns någon koppling mellan privat drift och sämre kvalitet. Flera mätningar visar på motsatsen – kvaliteten tenderar att vara högre i de privata, vinstdrivande alternativen. Särskilt de som är föremål för patienters och brukares egna val.

Det är inget sensationellt samband. Den som är duktig och populär blir vald, den som inte motsvarar förväntningar och behov blir bortvald. Men i skuggan av den debatt om vinster i välfärden som rasat fram till nu har många fått uppfattningen att förhållandet är tvärt om – att aktiebolagens strävan efter vinst går ut över kvaliteten.

Detta är utgångspunkten för den så kallade Välfärdsutredningen under Ilmar Reepalu. Utredningen ska föreslå begränsningar och regleringar för aktiebolagen inom vård och omsorg.

När försvararna av resonemanget bakom utredningen konfronteras med kvalitetsmätningarna landar de alltid i samma försök till bevisföring. Privat drivna äldreboenden påstås ha 10 procent lägre bemanning än de kommunala. Orsaken till den lägre bemanningen skulle vara aktiebolagets strävan efter att pressa kostnaderna. Och eftersom det finns ett belagt samband mellan bemanning och kvalitet måste de privata boendena vara sämre, lyder resonemanget.

I debatten är detta det återstående försvaret för att Reepalu-utredningen ännu har kvar sitt uppdrag.

Nu visar aktuell statistik från Socialstyrelsen att även detta antagande är fel.

Den tioprocentiga skillnaden härrör från en beräkning som Socialstyrelsen gjorde 2012. Samma år redovisade myndigheten en jämförelse av kvalitetsindikatorer som visade att de privata utförarna ­lyckades bättre än de offentliga.

Vi har frågat Socialstyrelsen om hur skillnaderna i bemanning ser ut i dag och de nya siffrorna visar att bemanningen är 3 procent lägre i snitt i de privata alternativen.

Borrar vi djupare i den nya statistiken finner vi dessutom att de privata äldreboendena har 30 procent fler sjuksköterskor i sin personal. De har också bättre bemanning än de kommunala enheterna på helgerna.

Här ligger en del av förklaringen till varför de privata utförarna uppnår bättre kvalitet trots något lägre bemanning på papperet. Det avgörande är inte antalet personer, utan vilken kompetens de har, och att de är på plats när de boende behöver dem. Den som minimerar insatserna i veckosluten lyckas förstås inte lika bra som den som inte gör det.

Annan ny statistik och forskning bidrar till att förklara den bättre kvaliteten. De privata företagen har bättre arbetsledning, lägre sjukfrånvaro och smartare scheman.

Förklaringen till att skillnaden i bemanning har minskat är sannolikt kommunernas förändrade sätt att upphandla. Tidigare dominerade prisupphandling enligt LOU helt. En upphandling som fokuserar på lägsta pris leder alltid till en slimmad organisation oavsett vilken tjänst som upphandlas. I dag blir kvalitetsupphandling enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem) allt vanligare. När privata utförare får samma ersättning som de offentliga blir utmaningen i stället att med samma resurser åstadkomma en bättre ­omsorg än konkurrenten.

Siffrorna från Socialstyrelsen borde vara det sista grundskottet mot Reepalu-utredningen. Den måste läggas ned. Det finns inget försvar för att hålla liv i en statlig utredning vars utgångspunkt är fel, där faktaunderlaget är en missuppfattning och uppdraget är att leverera förslag som är direkt kontraproduktiva.

Ilmar Reepalu får gärna utreda vidare, men ­måste få ett helt annat utredningsuppdrag. Vård­företagarna kommer att ta initiativ till ett arbete som syftar till alternativa lösningar på den fråga som borde vara i fokus: Hur garanterar och stimulerar vi kvalitet i all vård och omsorg – privat som offentligt driven? Arbe­tet kommer att utgå från följande:

• Valfrihet baserad på fakta. Den som ska välja vård och omsorg måste lätt kunna jämföra inriktning och kvalitet hos olika alternativ. Vårdföretagarna har redan presenterat en modell, och frågan finns med i parternas arbete med den så kallade Etiska plattformen för öppenhet.

• Upphandling som utvecklar kvaliteten. Kommuner och landsting måste utveckla kvalitetsmått som kan följas upp. Här har Vårdföretagarna tillsammans med bland andra SKL tidigare presenterat förslag.

• Transparens. Det måste vara lätt för politiker, ­medier och allmänhet att avgöra om en utförare har ekonomiska förutsättningar för långsiktighet och utveckling. Även här kan plattformen bidra till lösningen.

• Ordning och reda i välfärden. Vårdföretagarna ställer redan krav på medlemmarna för att kunna hålla oseriösa aktörer borta. Myndigheter, kommuner och landsting måste här få förutsättningar att snabbt agera om utförare visar sig sakna rätt förutsätt­ningar eller ha brottsliga avsikter.

Håkan Tenelius

näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Se mer här:

Cred & Källa: ”Dags att lägga ner vinstutredningen”