Asllanis sköna punkt för kvällen som bröt mönster


De tog striden, de får ständigt ta kampen, men lönen för mödan behöver inte bara vara ett bättre landslagsavtal. Det går säkert inte fort nog, men det går framåt och det blev en kväll i dess tecken från början till slut.

Kosovare Asllani – kvällens drottning på Fotbollsgalan.Bild: DANIEL STILLER

Tänkte ni på det? Tänkte ni på att Fotbollsgalan 2017 avslutades med Sydsvenskans pris till bästa kvinnliga fotbollsspelare i Sverige? Att männen för första gången inte satte punkt, ett beslut – ett statement – som förmodligen underlättades att vinnaren av Guldbollen för första gången på elva år inte hette Zlatan Ibrahimovic, om vi ska slänga in en liten brasklapp i det hela.

Andreas Granqvist är en synnerligen värdig efterträdare till Guldbollen – men det var också en slående avslutning. ”Granen” pyntade tacktalet med den traditionella hyllningen till alla som betytt något på vägen fram.

Kosovare Asllani tog det som en snabb inledning innan hon med darrande röst och tårar i ögonen gjorde en kort sammanfattning av sin historia – ni läser mycket mer i Sydsvenskans stora reportage med Diamantbollsvinnaren – och hur motståndet tände en låga i henne, som brunnit så starkt att den lett henne fram till att vara Sveriges främsta spelare.

Naturligtvis är Andreas Granqvist en stor förebild, en riktig idol på gamla dar, men Kosovare Asllanis budskap kan betyda så mycket mer och det är än i dag 46 år senare som Nationalteatern sjöng 1971 – ungefär när den kvinnlig fotboll sakta började växa i Sverige – att kvinnor måste höja sina röster för att höras.

Fotbollsgalan inleddes med att de fullständigt suveräna programledarna Frida Nordstrand och Anna Brolin – båda levererar alltid på topp – pekade på damlandslagets nya avtal, prisutdelande skådespelerskan Eva Röse kraftfullt lyfte jobbet utifrån #metoo-kampanjen, statsministern Stefan Löfven lyfte jämställdheten utifrån ett liknande perspektiv. Ja, till och med Zlatans nya pris – det som också har ett bilföretag från Göteborgstrakten som en viktig partner – gick till en organisation ”Locker room talk” som jobbar med samma tema.

Och Pia Sundhage fick Fotbollskanalens hederspris, samtidigt som vad jag förstår det instiftades ett stipendium i hennes namn – att delas ut på Pia-dagen i februari – med medel från ett spelbolag och SvFF på en halv miljon kronor.

Det går framåt, även om plumparna fortsatt är klumpiga. När Asllani fick priset som årets mittfältare, vilket dessutom lyftes ut ur sändningen eftersom herrvinnaren Emil Forsberg inte var på plats – sanslöst, kunde inte prisutdelaren Fredrik Berling hennes efternamn och det blev felstavat i en TV4-grafik. Och när Pia Sundhage skulle få fira med det specialinbjudna EM-guldlaget från 1984, då la TV4 in en meningslös rolighet med Erik Hamrén, i stället för att låta fokus ligga kvar.

Kosovare Asllani och Andreas Granqvist.Bild: DANIEL STILLER

Det finns en intressant iakttagelse kring de båda spelare som belönades på Fotbollsgalan som Sveriges bästa 2017. Båda har varit med länge – men har tagit ett tydligt kliv framåt på kort tid sedan de fått en ny förbundskapten.

Diamantbollsvinnaren Kosovare Asllani har spelat under tre landslagsledare och på något sätt kändes det väldigt länge som att hon hade en nivå till som inte kom ut.

Så kom Peter Gerhardsson och gav henne en central roll på mitten och vips kom en massa nya egenskaper upp till ytan – hårdare jobb, större ansvar, kommer till bättre avslutslägen, självförtroendet har lyft ytterligare en nivå.

För Andreas Granqvist, pågen från Påarp, är förvandlingen än tydligare. Under Erik Hamrén hade han länge Jonas Olsson som parhäst och de var alldeles för lika. Tittar vi historiskt, så har Sveriges defensiv varit som bäst med två mittbackar med olika kvaliteter, en kraftkarl och en mer spelande och lite snabbare.

Läs mer här:


Källa: Asllanis sköna punkt för kvällen som bröt mönster